Ja, det börjar ju bli så att en del gamla essäer fyller tjugo såhär i mitten av tjugotalet. Hittade en PDF från ett gammalt Fronesis-nummer om liberalism – en text om Rorty och Dewey, som jag skrev tillsammans med Johan Lindgren.

Minns särskilt en passage som kändes ganska radikal då:

Rorty tror inte, som upplysningsliberalerna, att samhället underordnas någon teleologisk lag om framsteg. I stället menar han (som historicist) att även de liberala dragen i dagens samhälle är kontingenta. Detta samhälles framväxt är beroende av historiska tillfälligheter och det finns ingenting som säger att liberala friheter kommer att finnas för alltid. Han menar till och med att det finns många skäl ”att tro att varken demokratiska friheter eller filosofisk pluralism kommer att överleva nästa sekel”.

Denna hållning känns lite mer accepterad idag – inte minst i kontexten av Mark Carneys hyllade tal i Davos. (Detta är inte första gången jag återpublicerar det citatet, men det har ju faktiskt åldrats på ett intressant sätt.)