På dessa sidor kommer jag att löpande publicera texter som alla berör samma tema: Hur kan vi lösa upp några av den svenska modellens hierarkier - och hur kan vi sätta samman en nya, förhoppningsvis bättre institutioner?
Detta lilla sidoprojekt känns spännande av tre skäl.
1. Sverige har en ny regering, och en ny opposition. Detta är en bra tid att ompröva det gamla och börja bygga nytt, oavsett var man står rent politiskt.
2. Den politiska debatt som förs på landets ledarsidor fokuserar på traditionella Svenska Modellen-frågor, där alla parter intar invanda hållningar, utifrån arbete- respektive kapital-perspektiv. Dessvärre är det få nya lösningar som diskuteras.
Enda alternativet är de diskussioner om postmodern identitetspolitik som förs på kultursidor och kulturtidskrifter. Dessa fora domineras helt av frågor om kultur och diskurser, men berör sällan de diskussioner om materialiteter och realism som på senare tid börjat cirkulera inom samhällsvetenskaperna. Det finns alltså ett behov av att föra in de senare perspektiven i den politiska debatten.
3. Ett av de nya tankesätt som just nämnts tecknar det moderna samhället som en process av hierarkisering, så kallad stratifiering. [i] Ett annat beskriver det moderna samhället som beroende av att “objektiva” expertinstanser tar över beslutsfattande som tidigare var kollektivt. [ii]
Utifrån dessa perspektiv framstår de moderna västsamhällena som alltmer centralstyrda hierarkier, alltså inte som “marknadifierade” samhällen - trots att stora delar av vänstern hävdar motsatsen. Det är vidare, utifrån nämnda perspektiv, missvisande att beskriva dessa västsamhällen som “kapitalistiska” i vanlig ordning. Detta betyder dock även att den “marknadsekonomi” som nyliberala högern säger sig företräda bygger på existensen av strikta hierarkier. [iii]
Hierarkier - exempelvis de som utgör Den Svenska Modellen - har skapat mycket gott för medborgare. Samtidigt är dessa “strata” (för att använda en fackterm) monströsa, oöverblickbara strukturer som inte längre tjänar medborgarna så väl som de borde. Vi bör därför se över möjligheterna att lösa upp strata - ibland för att skapa nya hierarkier, ibland för att skapa strukturer som hänger samman på nya vis. Det senare kan bygga på att tidigare centraliserade strukturer ersätts med självorganiserande system [iv], eller att expertinstanser ersätts med offentligheter [v].
Mer om denna begreppsvärld följer i texterna, skrivna om klassiska, knastertorra ämnen som arbete, skatt, vård osv. Allt kommer att postas här, allteftersom det skrivs. (Kommer även meddelas på bloggen.) Som det ser ut nu kommer projektet att vara på svenska, men detta kan komma att ändras framöver.
Preliminär textstruktur
- Introduktion
- Arbete
- Skatter
- Utsatthet
- Vården
- Offentliga ämbeten
- Offentliga bolag
Referenser
i. Detta tankesätt representeras av tänkare, framförallt Manuel DeLanda, som går i Gilles Deleuze fotspår.
ii. Här tänker jag på det tankestoff som Bruno Latour skapat.
iii. Denna analys är väletablerad inom samhällsvetenskapen - se exempelvis Fernand Braudels beskrivning av anti-marknader, eller J.K. Galbraiths beskrivning av teknostrukturer.
iv. Tankar kring självorganisering, emergens, self-catalytic loops, catallactics och spontan ordning finns representerade i både Deleuze/DeLanda, komplexitetsteori och Friedrich von Hayek.
v. Offentligheter (publics) är en term som ursprungligen användes av John Dewey, och på senare tid har plockats upp av exempelvis Latour.
