Det är något med Hayek, och hans syn på marknader. Det handlar nog om hans anspråk. Det finns någonting magiskt med marknader – indeed, de är så raffinerade att de på något sätt undslipper vår förståelse. Marknader är något att förundras över.
I hans ”The Use of Knowledge in Society” finns en passage just om varför vi bör förundras över prismekanismen:
The marvel is that in a case like that of a scarcity of one raw material, without an order being issued, without more than perhaps a handful of people knowing the cause, tens of thousands of people whose identity could not be ascertained by months of investigation, are made to use the material or its products more sparingly; that is, they move in the right direction. (527)
Han använder just ordet förundran – marvel – av ett särskilt skäl:
I have deliberately used the word ’marvel’ to shock the reader out of the complacency with which we often take the working of this mechanism for granted. I am convinced that if it were the result of deliberate human design … this mechanism would have been acclaimed as one of the greatest triumphs of the human mind.
Ytterst är detta en fråga om prismekanismens ontologiska status.
Its misfortune is the double one that it is not the product of human design and that the people guided by it usually do not know why they are made to do what they do.
Ja, han menar att många (kanske framförallt de som vill planera ekonomin)…
…cannot believe that anything which has evolved without design (and even without our understanding it) should solve problems which we should not be able to solve consciously…
Jag vill minnas att jag ofta lutade mig mot detta citat när jag skrev om spontan ordning som en slags ”abstrakt maskin”, inte minst utifrån DeLanda. Jag vet inte om jag är lika såld på detta citat längre, men frågan om förundran inför vad ekonomin egentligen är förblir intressant.
Jag har umgåtts en del med naturvetare och då kommit att fundera lite på vad det är för fenomen som vi studerar – exempelvis inom ekonomisk sociologi. De kan ju förundras över saker som proteiners veckning, men vad är det vi förundras över? I många politisk ekonomi-klassiker finns det också en förundran, men då över en struktur som är både raffinerad och skrämmande. Den är, well, sublim.
Här har vi att göra med en sublim verklighet som såklart inte är helt naturlig – denna verklighet är en monstruös natur-kultur, och det är just det som är tjusningen med ”the toxic sublime”. Hayeks förundran verkar dock beröra det faktum att denna spontana ordning faktiskt är ”av” naturen.
I slutändan spelar detta ingen direkt roll. Det sublima i det ekonomiska fortsätter att förundra, oavsett.
* * *
Hoppas kunna återvända till Hayek och hans anspråk på vad marknader är och gör. Det finns något jag vill borra mer i, nämligen tanken om marknader som någonting som löser problem, samt ”avtäcker” behov och preferenser.
