Lite mer om att omvärdera det kulturella i ekonomin.

Mitchell Dean är såklart en viktig person inom Foucault-svängen, men det intressanta med att läsa honom nu är att han är så kritisk mot effekterna av MFs populäritet. Mer specifikt verkar han störas av att den manöver som Foucault gör när han går från arkeologi av diskurser till geneaologi av dispositif, som i sin tur kommer med ett visst bagage. Dessa senare ”apparater”, framhåller Dean, beskrivs som immanent sammanhållna konstruktioner. Detta gör att arbete i denna tradition generellt har åsidosatt den roll som transcendensen spelar i ekonomi och samhälle.* (Detta apropå varför ekonomisk/politisk teori bör ha en plats i den teoretiska verktygslådan.)

Detta gäller inte bara arbete som specifikt följer Foucault eller governmentality-spåret. Dean menar att samma dispositif-dogm gäller stora delar av post-strukturalistisk teori – alla ontologiska beskrivningar som bygger på immenent sammanhållna apparater som sammanför heterogena element, och på något sätt skapar funktionella/ekonomiska/agerande/begärande entiteter. Allt som han säger om dispositifs kan alltså överföras till alla teorier om aktörsnätverk, om ”assemblages” osv. Det är med andra ord en ganska bred kritik som Dean levererar. Såhär avslutar han sin text från 2019 i Theory, Culture & Society – jag bryter av stycket för läsbarhet:

The post-structuralist moment in theory with its dispositives and similar figures (the assemblage, the network, even the complex system) fully embraced the ‘economic logic’ first manifest in the Trinitarian oikonomia.

We might say that the early Christians were the first post-structuralists. As a figure of complex, plural, interdependent and heterogeneous elements that nonetheless form a unity ungrounded in an order transcendent to itself, the Holy Trinity marked one of the first, and perhaps most influential, applications of the logic of the dispositive in the Occident. In this respect, poststructuralism proved not only a truly economic theory but also a theological one.

Unfortunately, as a consequence, that theory was unable to make intelligible the way various dispositives presupposed and constituted a transcendent horizon of, for example, sovereignty, nation, and state, and the practices of glorification that sustain it. It was condemned to assiduously describing the immanent governmental rationalities of contemporary liberalism and thoroughly unable to grasp our challenge today, the relation between such ‘economizing’ logics that have come to occupy and neutralize the political and the liturgical practices and powers that, it might be said, have gone viral. (Dean, 2019: 23)

Som sagt, detta är alltså skrivet i kontexten av ekonomisk teologi, inte minst i Agambens fotspår. Här är en mer explicit passage, i en äldre recension av nämnde GAs bok, om varför immanens-fokuserade beskrivningar av dispositifs alltid måste förstås mot en bakgrund av transcendens:

Agamben shows us that the analyses of the ‘immanent’ side of power and economy, however valuable, are not enough. Those demonstrations that the economy is constituted through material, technical and performative means can only be completed by others that analyse how the economy has entered a domain that at once claims a glorious transcendence and a right of death founded on the monopoly of violence. (Dean, 2012: 157)

Detta är kul grejer. Har egentligen bara berört ekonomisk teologi en gång tidigare, i en gammal text från 2014, men tänker att jag skall in och krångla lite med detta igen. Här har vi ju ett angreppssätt som inte bara diskuterar devices-kontra-kultur inom ramen för dispositif-dogmen, men som faktiskt tänker utanför densamma.

*: I denna föreläsning säger Dean något intressant – han antyder att MF utvecklar tanken om dispositifs för att han skämdes lite för sin tidigare historieskrivning utifrån progressionen sovereign>disciplinary>biopolitical (som såklart Deleuze senare plockar upp i postskriptumet om kontrollsamhällena) – denna progression kändes för stiliserad, och alltför lätt passade in i narrativet om det europeiska modernitetens genombrott.

Dean, M. (2012). Governmentality Meets Theology: ‘The King Reigns, but He Does Not Govern’. Theory, Culture & Society, 29(3), 145-158.

Dean, M. (2019). What is Economic Theology? A New Governmental-Political Paradigm? Theory, Culture & Society, 36(3), 3-26.