Här är min bloggvägg:
Yimby skriver om de gröna och Gårda,
Mothugg skriver om gröna grävskopor,
Abraham Staifo skriver i GP (med ny Twingly-funktion) om Miljöpartiets dilemma,
Eva Obenius (som kämpade tappert för Gårda på senaste mp-mötet) skriver om att bevarandet av Gårda måste utredas ytterligare,
Yimby myntar (mycket fyndigt!) uttrycket ”Gårdagate”, och
Bevara Gårda har skrivit om Gårda i det politiska spelet. Dessutom
kämpar Evelina med att se det rationella i mps inslagna väg,
Strötankar och Sentenser (a.k.a. Jimmy) har skrivit om Gårdas urbana ekologi,
Heiti skriver om samma område som en ”urban raritet”,
Bios Politikos skriver om Gårdagate,
Mothugg efterlyser Kia i debatten. Slutligen
har Eva Obenius sammanställt texter om Gårda-frågan.
Visst – ganska lågt på Richerskalan om man jämför med FRA-debatten – men ändå. Staden berör uppenbarligen.
Uppdatering, fredag 20.20: Nya länkar inlagda, från ”Dessutom” och framåt.
Formeringen av publics relaterar till territorialiteter. I GBG är detta en stor issue, kanske mindre så i Skövde.
Med internet finns det ingen brist på hur många publics som kan skapas, åtminstone inte i teorin.
Bra byggt!
Ja, det är oerhört lyckat att det byggs upp någon form av public kring detta. Också. Överflöd, inte brist!!!
Hur förhåller sig egentligen begreppet offentligheter (publics) till (det mer etablerade och Stats-mässiga) begreppet opinion, rent faktiskt? Ofta känns det som att de glider in i varandra i språkbruket, men att offentligheten är mer av en löst sammansatt opinion, som formeras och får utrymme vid sidan om etablerade kanaler och arenor.
Men offentlighet är väl egentligen inte en alternativ opinion, utan mötesplatsen för flera, motstridiga opinioner, mer eller mindre direkt kopplad till en beslutsprocess? Eller fattar jag Dewey fel? Jag blir osäker.
Eller, ja, ”mötesplats” blir ju fel, då blandar man ihop det med ”arena”, men ni förstår kanske vad jag menar…
Om jag uttrycker mig mer deleuziskt: Sakfrågan bär med sig en mängd olika potentiella lösningar på problem (den är sin egen idé), varav någon kommer att kunna aktualiseras beroende på de intensiteter och energimateria-flöden som är ”i spel” i den specifika händelsen. Den ideala offentligheten hittar sin aktualisering/problemlösning utan (alltför stor) inblandning av överkodningar och sådant tjafs, utan överkodat företräde för viss intensiteter och expressiva materialiteter (ex.-vis lag, partilojalitet, kapital etc).
Kalle, autopingar du Knuff? Hos mig dyker du upp först efter ett par timmar.
Jag ska precisera varför jag undrar detta, en simpel begreppsdiskussion är ju inget att ha… 🙂 Jag menar att det är uppenbart att än så länge ffa bloggosfären blivit en opinionsbildare att räkna med, och att den bildar opinion mer spontant och underifrån än vad gamla medier är mäktiga. Detta är ju fantastiskt! Men nästa avgörande fråga måste vara hur detta ska byggas in i den beslutsfattande processen, där den egentliga offentligheten formeras. FRA-debatten är ju samtidigt också ett (negativt) exempel på hur viktig denna fråga är: Bloggbävningen i sig fick inte några avgörande konsekvenser i sakfrågan – däremot kan den mycket väl ha en annan mer långsiktig politisk betydelse (som nu i EU-valet och senare i valen nästa år).
Alltså, praktiskt: Hur göra en opinion till en offentlighet?
Har försökt bygga kring luftargumentet kring Gårda:
http://heiti.blogspot.com/2009/06/garda-och-luftkvaliteten.html