Smittontologisk business

Har bläddrat lite i senaste managementlitteraturen.

Min avsikt, när jag öppnade Rethinking the MBA, var att läsa mer om Harvard Business Schools intresse för fältstudier. (Se exempelvis hur denna rörelse mot fältet beskrivs av The Economist.) Fann istället en annan grej.

Ett problem med dagens MBA-program är att de inte skapar kreativa personer. Studenterna blir bra på att argumentera, men inte på att hitta på nya grejer.

Few graduates are capable of formulating ”game-changing ideas.” In many sectors of the economy, it is innovation and creativity that add the highest value, yet business schools have, at best, a modest record of developing these skills.

Så, vad gör man då? Well, menar författarna, Harvard Business School bör blicka västerut, för att lära sig om

an effective approach to teaching innovation: Creating Infectious Action (CIA), a novel course offered by the Hasso Plattner Institute of Design at Stanford University.

En kurs som heter CIA bygger på att skapa smittsamma beteenden – låter intressant! Målet är alltså

to create infectious action: to design market offerings that delight customers and spread in a viral fashion through society.

Läslistan ser ut som följer:

  • What Sticks: Why Some Ideas Work in the World and Others Don”™t by Chip Heath
  • Pattern Recognition by William Gibson
  • Permission Marketing: Turning Strangers into Friends and Friends into Customers by Seth Godin
  • Diffusion of Innovations by Everett Rogers
  • Influence: The Psychology of Persuasion by Robert Cialdini

Vi har tidigare skrivit om Thrift och hans tankar om att företagandet alltmer följer Tarde. Här ser vi alltså ytterligare ett exempel på samma fenomen.

En tanke kring ”Smittontologisk business

Kommentarer är stängda.