Marx 203

Apropå KMs födelsedag, något om denna text av Branko Milanovic.

[Marx’s] place is now there with that of Plato and Aristotle, but were it not for the three favorable and unlikely turns of events, we might have hardly heard of an obscure German émigré who died long time ago in London, accompanied to his grave by eight people.

Milanovic skriver kontrafaktiskt om Marx – vad hade hänt med Marx idéer om historien sett annorlunda ut? Enligt denna analys hade ingen läst Marx om inte

  1. Engels hade sammanställt Marx texter (inklusive vol 2 och 3 av Kapitalet), och företrätt idéerna, efter sin väns död.
  2. Första världskriget och ryska revolutionen brutit ut.
  3. Finanskrisen 2008 hade slagit till, och därmed förnyat intresset för Marx tankar om kapitalismens kristendenser.

Samtidigt hade såklart historien sett annorlunda ut utan Marx. (Well, vissa Marxister hade väl sagt att dessa idéer hade vuxit fram ändå, som en immanent process av kapitalismen – men ändå.) Marx är ju kanske framförallt intressant för att hans genomslag varit så betydande.

Never had a social scientist had such a global reach. […] And not only did he have global influence, but his influence cut across class and professional lines. I have already mentioned revolutionary leaders, politicians and trade unionists. But the influence spread to the academe, to high schools; it influenced strongly both those who opposed him and those who extolled him.

Själv är jag övertygad om att man inte kan förstå vår värld, eller den moderna eran, utan Marx.  Som Milanovic skriver – även de som är politiska eller analytiska motståndare till Marx har tvingats förhålla sig till honom. Man kan inte läsa Financial Times om man inte förstår de återkommande Marx-referenserna.

Det är därför jag vill att mina studenter skall ha någon slags förståelse för hans tankar – på samma sätt som de skall förstå Platon, Hobbes och Tocqueville. Detta beslut måste ibland förklaras och motiveras, vilket är fair enough. Samtidigt är det kanske inte omöjligt att framtida regeringar vill hyfsa till läslistorna på universiteten – då är det viktigt att he en ”väldigt viktig tanke” att luta sig mot.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.