Social innovation – hype eller hopp?

För ett par veckor sedan publicerade tidskriften BusinessWeek ett specialnummer om innovation. Det är i sig inte anmärkningsvärt – näringslivet har varit besatt av i-ordet sedan början på nittiotalet. Det intressanta är att tidskriften skrev sig varm om social innovation, i anslutning till utvecklingsarbete.
(Krönika publicerad i Sidas tidning Omvärlden.)

Begreppen social innovation och socialt entreprenörskap har blivit alltmer populära, och Muhammad Yunus Nobelpris har spätt på trenden. I BusinessWeek varnar man till och med för att det går inflation i ordet. Och visst; det finns en risk att dessa ansatser för att skapa en mer rättvis värld övergår till ihålig hype.

Hypefaktorn kan delvis förklaras av att de som idag talar om social innovation och socialt entreprenörskap ofta är samma personer som för tio år sedan pratade om ’den nya ekonomin’. Kopplingen mellan den nya ekonomin och socialt entreprenörskap är inte så långsökt som man kan tro. Tankar kring entreprenörskapet som ett sätt att förändra världen artikulerades redan av nittiotalets dot.com-gurus.

Bortom hypen, vad innebär idéerna om social innovation för utvecklingsarbete? En viktig aspekt är fokuseringen på hur småskaliga lösningar kan skapa nya dynamiker i lokala ekonomier. Exempelvis har arkitekten Nabeel Hamdi, istället för att arbeta med övergripande infrastruktur, försökt dra nytta av de aktiviteter (gatuhandel, kaféer) som uppstår spontant kring exempelvis en busshållplats. Istället för att bygga en färdig (infra-) struktur vill Hamdi stödja framväxten av strukturer som bygger sig själva.

Inom ramen för initiativet Seed (stött av UNDP och UNEP) finns flera exempel på sociala innovationer som kan främja den typ av ’självorganisering’ som Hamdi arbetar med, en mikrokreditlösning för rättvis vattenförsörjning i Bolivia, och omvandling av kodynga till biogas i Nigeria. Eftersom alla innovationer företräds av lokala sociala entreprenörer tillsammans med enskilda organisationer och myndigheter finns det dessutom ett starkt lokalt ägandeskap.

Fokuseringen på innovation har även givit designers och konstnärer en ingång i utvecklingsfrågor. Ett bra exempel är den kanadensiske designern Bruce Mau och hans initiativ Massive Change, som använder design för utvecklingssyften. Här märks även det danska konstnärskollektivet Superflex, som inte nöjer sig med att kommentera samtiden utan istället försöker experimentera fram en ny värld.

Hype eller inte; innovationsbegreppet har skapat dynamik i debatten om internationell utveckling.

Tummen upp: Jeff Skoll, Ebay grundare, som sprider idéerna om socialt entreprenörskap.

Tummen ner: Kalla kriget är över, men vapenproduktion är fortfarande en alltför betydande del i svenska ekonomin.

 

2 tankar kring ”Social innovation – hype eller hopp?

  1. erika

    Många bra exempel på hur socialt entreprenörskap och social innovation kan ”rädda världen”. Och kul att du tar upp det i Omvärlden och att det inte bara rapporteras om detta i de vanliga affärstidningarna. Erika

  2. Kalle P Inläggsförfattare

    Tackar tackar. Du känner ju igen tankegångarna… men som sagt viktigt att sprida dem till nya publiker.

Kommentarer inaktiverade.