Bangor breaching experiment

Är i New York för konferens, skall presentera något om uppkomsten av initiativ som stadsodling i urbana miljöer – tankar som uppkommit utifrån ett Berlin-besök förra våren.

Tänkte även bygga in lite Whitehead i det hela – texten handlar om om mellanrum/interstices i stadens rytmer, och gamle Alfred har en del att säga om just interstices.

Har fått en hel del tid att läsa Whitehead – via Isabelle Stengers Thinking with Whitehead – under helgen. Mitt flyg släpptes inte ned på JFK i lördags: Det snöade och blåste visst för mycket. Istället droppade de av mig uppe i Maine, ett litet ställe som heter Bangor som mest är känt för att Stephen King gärna skriver in stället i sina texter. (Läste för övrigt att samme King just släppt en ny bok – en kontrafaktisk historieskrivning kring mordet på just JFK.)

Ganska intressant med denna lilla utflykt till Maine. Alltid intressant att se hur samhället hänger samman vid de tillfällen då ordningen rubbas; då någon/något börjar missköta sig. (”Breaching experiment”, som Garfinkel kallar det.)

Även intressant hur nya ”samhällen” skapas: De knappt fyrahundra människorna som fanns på vår Airbus A340-600 kände inte varandra innan denna helg; nu hänger vi samman, åtminstone delvis. Efter att ha observerat varandra på avstånd, medvetna om att vi aldrig kommer att behöva förhålla oss till varandra, har vi nu blivit en enhet (-ish). Vi har bestämt att driva vår gemensamma sak mot Virgin Atlantic. (”Kära besvikna medpassagerare; sörj inte, organisera er!”) Får se hur det går. Skall nu bli medlem i vår nystartade Facebook-grupp.

– – –

Uppdatering, tisdag: Facebookgruppen ifråga, ”VS3 Diverted to Bangor”, har nu fyra medlemmar.

En tanke kring ”Bangor breaching experiment

Kommentarer är stängda.