Beyond Big Brother

Som Jimmy redan har påpekat – min text ”Efter Storebror: Demokratiserad övervakning och kontrollsamhälle” publicerades i helgen.

Några av er har nog redan läst den – den var ju upplagd inför mitt och Christopher Kullenbergs seminarium om Deleuze kontrollsamhällestes. (Har för övrigt sett den ligga uppe på Piratpartiets forum, mycket roligt!)

Två poänger som kan läggas till:

I: Problematiken med ”demokratiserad övervakning plus kontrollsamhälle” fördjupas av att företag (Google, Wal-Mart, hotellkedjan Marriott osv.) alltmer skapar sina konkurrensfördelar genom dataloggning och ”data mining”. Inte för att det ligger något självändamål i att som företag leka övervakare, utan för att det är ett sätt att dra nytta av sin storlek och på så sätt vara konkurrenskraftig. Investeringar i övervakningsmetoder uppstår alltså spontant, som en integrerad del i vårt näringsliv. Detta leder alltså till att näringslivets konkurrensstrategier och statsmakters övervakningsmetoder växer fram i symbios med varandra. (Kommer förhoppningsvis presentera ett papper om detta på organisationsteori-konferensen EGOS.)

II: Begreppet ”kontrollsamhället/-na” kan leda tanken fel – som att ”vi går in i ett nytt samhälle”, förutbestämt och konspirerat av mörkermän. Det är bättre att tänka i termer av framväxande logiker (”diagram” eller ”abstrakta maskiner”) för att skapa ordning och ekonomiska skalfördelar. ”Panspektrocism”-logiken håller alltså på att ta över efter ”panopticism”-logiken, som gradvis mister sin effektivitet (ekonomiskt såväl som ordningsmässigt). Detta sker nerifrån-och-upp, som lappar i ett framväxande lapptäcke, snarare än uppifrån-och-ned, som en överordnad samhällsform. (Här menar DeLanda att Deleuze har en tendens att falla in i Marxistiska idéer som ”samhället som helhet”.) Med andra ord, de komponenter – teknologiska, idémässiga, legala osv. – som skapar dessa logiker sammanfaller till övervägande del genom tillfälligheter, utan någon ”masterplan”.

Slutligen, ett klargörande: JK Göran Lambertz var inte statens ombud i målet ”The case of Segerstedt-Wiberg and others v. Sweden” – texten är så komprimerad att man lätt kan missuppfatta detta. Lambertz är i dagsläget statens ombud, och det är i denna kapacitet som han inte accepterar Ingrid Segerstedt-Wiberg-fallets prejudicerande verkan, när andra åsiktsregistrerade kräver sin ersättning (precis som ISW gjorde).

Hur som helst – tack Jimmy för en välredigerad artikelserie!

15 tankar kring ”Beyond Big Brother

  1. iammany

    Hmm, vad menar du egentligen att skillnaden mellan abstrakta maskiner och ”samhället som helhet” skulle vara? För det är väl så att abstrakt maskin är D&G:s synonym för Marx begrepp produktionssätt; vilket inte heller har något med någon ”masterplan” att göra. (D&G är ju dessutom märkbart influerade av Althusser, läs exempelvis texterna i Desert islands.)

  2. Kalle P Inläggsförfattare

    Hej,

    jag menar att ett diagram/en abstrakt maskin inte kan sägas vara den enda totaliserande sammansättningslogiken i ett samhälle. Exempelvis menade ju Foucault inte att vi lever i en värld av total panopticism – det föregående diagrammet lever ännu kvar.

    Här är jag mer på DeLandas sida än Deleuze – den senare var mer OK med att tala om ”samhället som helhet”, medan den förre menar att alla strukturer måste förklaras såsom varandes morfogenetiskt uppkomna helheter, bestående av enheter i en mindre skala. (DeLanda drar alltså den naturvetenskapliga kopplingen, mot komplexitetsteori längre.)

    Såvitt jag förstår kan begreppet ”abstrakt maskin” inte jämföras med Marx produktionssätt – hans ontologi kan väl inte sägas vara en ”flödesontologi” likt Deleuze, där världen består av en virtuell del och en faktisk del? Eller kan jag för lite om Marx?

  3. Marcus

    En not: ”att alla strukturer måste förklaras såsom varandes morfogenetiskt uppkomna helheter, bestående av enheter i en mindre skala” är i min värld inte främmande för Deleuze eller ens för konceptet ”samhället som helhet”. Jag tycker återigen att DeLanda här överdriver och medvetet (?) misstolkar för att markera distans och oberoende, framför allt gentemot de marxistiska rötterna (eller rhizomet… 🙂 ). Vad både Deleuze och DeLanda egentligen är vaksamma mot är att se Smhället (eller någon struktur inom samhället) som en Enhet (Unity).

  4. Kalle P Inläggsförfattare

    Japp, visst, DeLanda drar ofta sin kritik väl långt, men: Postskriptumet är ju trots allt en text där Deleuze faktiskt talar i ganska totalistiska termer… ”Kontrollsamhällena” tar över, ”kapitalismen vill…” osv.

  5. Marcus

    Det är nog sant, i det specifika fallet trillar han kanske lite i diket. Det är dock inte lätt att tänka nytt… 🙂 Visst var det Lyotard som kritiserade Anti-Oidipus för att ramla i den dualistiska fälla den säger sig vilja kritisera? D&G tar till sig den kritiken och är närmast komiskt noggranna med att påpeka att exempelvis rhizom vs tree inte är en ”simple opposition”, lika med plane of consistency vs plan(e) of órganization och så vidare. Det är en process som skapar kunskapseffekter, att läsa filosofi i allmänhet och Deleuze i synnerhet, precis som han själv skulle ha sagt.

  6. johannes

    instämmer delvis med iammany i det att abstrakt maskin kan förstås som produktionssätt, även ifall jag tycker att produktionsFORM svarar bättre mot idén om logiken för framställandet av vad det vara månde (för att tydligt markera att det är formen och inte varan/innehållet som åsyftas). de rådande produktionsförhållandena kan ju uppenbara logiker som inte behöver förstås i antropocentriska termer, och på så vis kan deleuze något generaliserande tala om att ”kapitalismen vill…”. eller?

    läs ”inledning till kritiken av den politiska ekonomin” (vilken vanligtvis publiceras som efterskrift till kritiken…), karl. då kommer du dessutom återfinna resonemangen från a-o, fast i ekonomiska termer.

  7. Kalle P Inläggsförfattare

    @Marcus: Jaa, vi pratade om detta senast på Cap&Schizo-mötet, om Rhizome-kapitlet – om att de inte pratar om en dualism, utan om en process som böljar fram och tillbaka..

    ”The important point is that the root-tree and canal-rhizome are not two opposed models: the first operates as a transcendent model and tracing, even if it engenders its own escapes; the second operates as an immanent process that overturns the model and outlines a map, even if it constitutes its own hierarchies, even if it gives rise to a despotic channel. […]
    It is a question of a model that is perpetually in construction or collapsing, and of a process that is perpetually prolonging itself, breaking off and starting up again. No, this is not a new or different dualism.” (sid 20, den rödvita upplagan)

  8. Kalle P Inläggsförfattare

    @Johannes, jaa, men återigen – jag tror bestämt att när vi pratar om kapitalism-begreppet så skall vi inte prata abstrakta maskiner, utan ”axiomatik” – något som Marcus (och CK) vet mycket om… vi har pratat en del om vad kapitalismen är… Någon gång får köra en kapitalism-sammankomst!

  9. Marcus

    Utan att acceptera någon expertroll här (men tack för passningen, Kalle! 🙂 ): Jag tror faktiskt också att det vore rent felaktigt att blanda ihop abstrakta maskiner med produktionssätt, kapitalistiska eller andra.

    Abstrakta maskiner har mycket riktigt med uppkomsten av form att göra, men det har å andra sidan inte produktionssätt, som snarare avser hur människor organiserar sina relationer (ägandeförhållanden etc) för att ta vara på olika produktiva krafter (arbetskraft, teknik, kunskap etc).

    En annan distinktion, på deleuziska: Abstrakta maskiner drivs av flöden mellan intensiteter på det virtuella plane of consistency, medan produktionssätt återfinns på det reella (actual) plan(e) of organization (i princip som overcodings eller, som i fallet med kapitalismen, en axiomatik).

    Det är dock en viktig poäng att Marx (liksom D&G) aldrig avsåg produktionssätt som en subjektsstyrd process – det är fortfarande materialism, posthumanism och allt det där. Jag håller också med Johannes om att man nog bör se Deleuzes ”kapitalismen vill” som en, visserligen antropo-morfisk, men inte antropo-centrisk i egentlig mening, omskrivning av ”den kapitalistiska axiomatikens logik ger” (eller något liknande).

  10. Marcus

    Ah, jag gjorde mig visst skyldig till en egen antropocentrisk slip-up där… Ser ni den? 😉

    Jo, det ska vara ”som snarare avser hur mänskliga relationer är organiserade (ägandeförhållanden etc) …”

    Sorry!

  11. Kalle P Inläggsförfattare

    Hmm, det var ett ytterst marginellt felsteg.. räknas knappast… Är med dig – det känns som att vi börjar få lite ordning på torpet!

  12. jimmy

    Tack själv, Kalle! (Dumt att jag missade att det där med Lambertz kunde missförstås. Men man behöver kanske inte vara så petig.) Det passade väldigt bra att avsluta med din text.

    Någon som sett debattserien om övervakning i Göteborgs-Posten? Lena Klasén (FOI), Oscar Swartz och Pär Ström – har jag missat någon?

  13. Kalle P Inläggsförfattare

    Nej, Jimmy, jag tror att komprimeringen var i min ursprungliga text. (Tänkte att det var bäst att gardera sig – rätt skall vara rätt. Speciellt när man pratar om JK.)

    Har noterat GPs grej, men inte läst.

  14. Marcus

    Kul att vi läser från samma sida om kapitalismen för en gångs skull, Kalle! 🙂 Det hindrar dock inte att det skulle vara intressant att höra iammany och Johannes utveckla en eventuell koppling mellan abstrakta maskiner och produktionssätt – jag medger gärna att jag kan ha fattat rätt mycket fel…

    (Och visst är det snart dags att ta ett rejält snack om k-begreppet. Frågan är hur man skulle lägga upp det, vilka texter/kapital borde läsas och vad ska man själv producera kring ämnet? Det känns lite för stort… Går det avgränsa för ett seminarium?)

Kommentarer inaktiverade.