FRA: Vem, eller vad, ser oss? Och vad är ”seende”?

Nej, alla mail kommer inte läsas av FRAs medarbetare. Det är värre än så.

Har just sett på debatten från Riksdagen, konfererat med Chris, och känner att den ”panspektriska” aspekten i FRA-förslaget måste understrykas något. I diskussionen om lagförslaget hamnar de båda lagen ständigt i en diskussion huruvida FRA kommer att se all korrespondans – om de kommer att läsa alla mail.

Här uppstår en begreppsförvirring, eftersom vi då måste reda ut vad det innebär att ”se”, samt vem det är som ser. Som jag noterat tidigare leder oss tanken att ”storebror ser dig” fel: Det är inte ett mänskligt subjekt som tittar på oss, det är en dator som tittar.

Datorns seende kan inte likställas med vårt seende: För det första ser datorn inte bara det som vi uppfattar som synligt ljus, utan alla frekvenser i det elektromagnetiska spektrat – hence panspektrocism. För det andra ser datorn – genom ”super crunching”-algoritmer – mönster i datamängder; mönster som vi människor inte kan se. Allt handlar om att förutspå skeenden, om sannolikheter. FRA-frågan handlar inte om 1984, den handlar om Minority Report.

Det seende som uppstår i dessa övervakningssystem är alltså av en typ som vi inte riktigt ställts inför tidigare – men som Katherine Hayles noterar kan de ses som en typ av artificiell intelligens. Som jag skrivit om på panspectrocism.org förändrar detta seende business-världen på ett radikalt sätt – men statlig övervakning är ändå den ursprungliga användningen för denna typ av seende.

Vi vet ännu inte vilka subjektiviteter detta kommer att skapa. I dagens debatt talas det om att vi kommer att känna oss övervakade – att storebror ser oss. Jag tror vår paranoia kommer att bli lätt annorlunda än den som avses i denna traditionella tankefigur. Vi kommer att hemsökas av tanken om att storebror – i meningen datorn – känner oss, antagligen bättre än vi känner oss själva. Datorns seende gör att den vet vad vi tänker, och hur sannolikt det är att vi gör si eller så imorgon. Vi kommer nog också börja försöka tänka som datorn – hur undviker vi att skapa suspekta mönster? Hur rättar vi till suspekta mönster?

Nåväl, så var det skrivet. Nu är frågan – skall jag resa upp till huvudstaden för att vara med imorgon… Oavsett utfall kommer det att bli en historisk dag.

16 tankar kring ”FRA: Vem, eller vad, ser oss? Och vad är ”seende”?

  1. iammany

    ”FRA-frågan handlar inte om 1984, den handlar om Minority Report.”

    Ah, äntligen någon som säger det. Bra. 1984-referenserna är verkligen off.

  2. Marcus

    Glimrande, Kalle! Det är just detta perspektiv som saknas i debatten. Det är bara själva faan att det är så svårkommunicerat – än så länge kodas ju våran paranoia utifrån Storebrorsseendet. Men du har så fullkomligt rätt: Detta nya kontrollparadigm kommer att föda en ny paranoia. ”Vi kommer att hemsökas av tanken om att storebror – i meningen datorn – känner oss, antagligen bättre än vi känner oss själva.” Glimrande!

  3. Kalle P Inläggsförfattare

    iammany,

    kul att du håller med – känns som att det är viktigt att detta understryks.

    Som sagt, jag vet ännu inte riktigt vad det är för människa som skapas i panspektrocismen. Skriver om detta i ett papper som skall presenteras på konferens nästa månad.

    Det går att jämföra panspektrocismen med Foucaults panopticism vad avser
    – arkitekturen (från panopticon till FRA-arkitekturen)
    – laboratoriet (från sjukhuset/löpande bandet etc, till experiment med spridning av tankar/kartläggning av desires)
    … men just vilka subjektiviteter som skapas är svårt att analysera.

  4. Kalle P Inläggsförfattare

    Mac,

    japp – det var någon formulering som jag klämde till i artikeln för Stockholms Fria, den som Jimmy fixade.

    Det är nästan det som jag tycker är mest spännande/kusligt med dessa teknologier – att vi är så pass förutspåbara, att vi är delar av större mönster av beteenden – och att vi har ett informationsunderläge gentemot de som ”ser” detta mönster.

    I fallet business är detta så påtagligt – vet inte om du läst posten på Panspectrocism.org om flygbolagens och kasinoföretagens möjlighet att räkna ut vem av deras kunder som kanske väljer en konkurrent nästa gång. (Dessa kunder är man extra snäll mot.) Snacka om anti-marknad!!

    Den paranoia som uppstår i de situationerna är lite speciell – ”är ni snälla för mig för att jag är charmig, eller för att ni vet att jag vet att jag har bättre alternativ”?

  5. Johan

    Klockrent, Kalle *känn slemmet rinna mellan skulderbladen*.

    Tänker på ett tänkvärt papper jag hörde en David Wills leverera på en konferens (tyvärr inte online). En gammal textbesatt diskursanalys av det där slaget ni i D&G-partiet tycker är urmossiga, men med just argumentet att övervakningskritikerna i Storbritannien förlorade debatten — som ju ligger före Sverige, på ett dåligt sätt — just p g a av man länkat övervakningskritiken till ”big brother is watching you”, i sin tur ankrad i totalitarismen. Och en mer stendöd metafor är väl svår att tänka sig i dag. Ingen vill väl ha det som i Sovjet heller.

  6. Kalle P Inläggsförfattare

    Ha! Slem och D&G-partiet… du ”är i opposition även när du i är i majoritet” 🙂

    HMm – synd att texten inte går att få tag på – skulle vara intressant att läsa – detta kanske bör vara nästa steg i debatten??

  7. Marcus

    Ja, Kalle! Och paranoia är ett bra ord här på många deleuzianska vis. Det är i D&G-universat ju själva motsatsen till schizofreni, där mening skapas allteftersom. För Deleuze och Guattari betyder paranoia ett absolut system där all mening är fast och fix, utan flyktlinjer, det vill säga absolut förutsäg(se)bar.

    Paranoian blir då av olika art beroende på hur totalitet och universalitet skapas – genom kontroll eller disciplin, genom övervakning av det se-bara eller det säg-bara, vilket diagram som är aktivt helt enkelt.

    Det kan bli rätt najs att försöka applicera D&G:s paranoia-scizofreni-distinktion på detta du snackar om.

  8. jimmy

    Bra inlägg! (Men det vet du redan.)

    Apropå schizofreni och paranoia sade John F Nash Jr bland annat följande i sitt nobelpristal 1994:

    För närvarande förefaller jag tänka rationellt på det sätt som kännetecknar vetenskapsmän. Detta är emellertid inte enbart något att glädjas över, likt återhämtandet från en somatisk åkomma. En aspekt är att rationaliteten medför en begränsning av en människas uppfattning av sitt förhållande till kosmos.

    Det senare hade kunnat vara hämtat från Nietzsche.

  9. Kalle P Inläggsförfattare

    Jim, kul att du gillar – glada tillrop gör mig alltid glad!!!

    Mac, ja, det finns absolut poänger med att baka in D&Gs – jag antar att det främst är Gs – psykogrej. Min post om paranoia var delvis om FRA, men hade frammanats av tankar kring mikroparanoia bland vänner. Men jag tror att G har en poäng – som kanske hamnar rätt i forskningen om socialt kapital och tillit – samhällen där misstron börjar ta över kommer att implodera. I slutändan bygger allting på att vi vågar lita på att folk inte hela tiden väntar på möjligheter att sticka dolken i ryggen på en. (Samma abstrakta maskin jobbar ju även inom internationella relationer, där realister och liberaler bråkar om hur o-/farligt det är med internationell samverkan/interdependence.)

    Hur som helst: Det är någonting läskigt med tanken om paranoia-cancern – det är nog det som gör att misantropiska ”survivors” som bygger in sig i skyddsrum och väntar på världens undergång är så… creepy.

  10. Pingback: Jag ser bara mitt verklighetens folk | copy is right

Kommentarer är stängda.