Diskade manuellt, icke-maskinellt, lågteknologiskt imorse. Lyssnade samtidigt på P1, programmet ”Kropp och själ”.
I detta diskuterades så kallad ”naturlig födsel”. En arkeolog kommenterade. I telefonintervjun (uppenbarligen från kolonilott) sade hon att väldigt lite tyder på att födslar för länge sedan – typ sten- eller bronsåldern – var riktigt så ”naturliga” som vi gärna tänker oss. Redan då hade barnafödandet kommit att präglas av artificialitet.
Sedan sade hon någonting intressant; att tanken om en ren, ideal ”naturlighet” är någonting som vi gärna skapar för oss själva nuförtiden – en slags snuttefilt som skänker trygghet i en värld som snurrar allt snabbare. Alltså – det naturliga, det icke-artificiella, det ”äkta” är den fiktion som många väljer att tro på för att nå någon slags själslig ro.
Detta märker vi ju allt som oftast, även bland ”kritiska” tänkare: Den rena Naturen är det fiktiva och utomvärldsliga fundament som man resonerar utifrån, den för-teknologiska Människan är den Gudom som hela tiden åkallas.
Kan man till och med säga att vi har att göra med en ”subjektivitetsproduktion” som fallit på plats under en samhällskonfiguration präglad av modernitetens ”förändringstryck” och alltmer sammanflikade natur och kultur?
Flera har skrivit om detta tidigare. Roligt hur som helst att höra denna religiositet diskuteras en helt vanlig sommarmorgon i P1.
Enligt den pentalektiska metoden är det intressant att placera in naturreligionen som breder ut sig (framförallt bland storstadsbor).
1. Den är ej shintoistisk/kosmologisk eftersom vi här finner teknoanimismen som inte skulle acceptera ett ”brott” från ett förstadium till ett senare teknologiskt civiliserat.
2. Den är inte fascistisk heller, eftersom den prioriterar ett ”utanförskap” framför den organiska syntes av samhälle, teknik, marknad som fascismen har som mål.
3. Den kan knappast sägas vara kolonialistisk/universalistisk eftersom framsteget är den drivande motorn här.
4. Möjligen skulle den kunna vara auktoritär, eftersom här den ”perfekta” och genomsnittliga människan premieras, men naturreligionen är alltför individualistisk för att passa.
Då återstår bara:
5. Identitär. Identitarianismen förespråkar en syntes mellan människa och jord (som ses som icke-teknologisk, trots att denna jord uppstod under 1800-talsromatiken). Visserligen är naturreligionen aningen universalitisk (det spelar ingen roll om man är på ett småländskt eller sicilianskt torp, bara man inte jobbar iphones). Men idéhistoriskt har ”naturligheten” sina rötter just här.
Föredömlig framställning, Christopher – pentalektiken firar nya triumfer!