Take back control

Någon gång under mitten av 00-talet kom jag över ett gift card med texten: “I used to be an atheist until I realised I was God”. Har sannolikt inte kvar själva kortet, men det är alltjämt en användbar sentens*.

I fyra år har ”99, our 68” legat nere. I själva verket var bloggen ganska nere även åren innan dess frånfälle. 10-talet var som bekant inte nådigt mot bloggosfären. I mitt fall fanns det dock särskilda skäl att jag inte tyckte mig kunde lägga tid på denna form av skrivande. Det var nog klokt att inte skriva kontinuerligt under dessa beredskapsår.

Som bekant lutar dock horisonten framåt. Visst, för vår generation är framtiden ett ständigt pågående misslyckande – var är de flygande bilarna? – men 20-talet har faktiskt lovat mig att jag nu skall få ”take back control”, så jag gör ett försök.

Bloggnederlagets 10-tal präglades ju av ett tilltagande missnöje – well, hate actually – inför de där plattformarna som i alltmer mostruös skala kommit att kapitalisera på folks personliga skrivande. De där plattformarna som låter sig vapeniseras i underminerandet av den demokrati som vi trodde var fast förankrad här i landet. De där plattformarna som vi – trots ovanstående – ändå återvänder till, trots att de systematiskt slarvar bort våra surt förvärvade, nogsamt nedknackade tankar. De är otjänliga för samtidsmänniskan, som ju verkligen behöver sin distribuerade hjärna.

Jag håller dessa sanningar som självklara; plattformarna förtjänar all den avsky som riktas mot dem. Samtidigt – när jag nu skakat liv i denna gamla relik – slår det mig att även jag har slarvat med folks surt förvärvade, nogsamt nedknackade tankar. Även jag har brustit i löftet om att säkra tillträdet till den distribuerade hjärnan. Kort sagt: Jag brukade hata plattformar tills jag insåg att plattformen är jag. (I en högst begränsad skala, såklart, men ändå.)

Så, i denna version av bloggen presenteras slumpvis utvalda poster från landet längesedan – se till höger. För vissa kanske de friskar upp minnet något. Nu är även kommentarer sökbara; sannolikt är det där man finner riktigt starkt content. Enjoy – tills nästa krasch.

*: Uppenbarligen kommer sentensen från Krishnamurti. Naturligtvis kan man köpa t-shirten.

– – –

EDIT, 19 februari: Uppenbarligen har jag helt tappat vanan av att friska upp minnet genom att söka igenom bloggen. Måste nog ta upp den vanan igen – se här, en 12 år gammal post om gratulationskortet ifråga.

Comments are closed.