Nu väntar vi på Reinfeldt

Börjar det inte bli dags att EU-ordföranden gör en markering kring Tories EU-allians med extremhögern?

Jag har väldigt nära kontakt med David Cameron. Han gör nu med de konservativa mycket av det som vi har gjort med Moderaterna. Han är på väg att göra de konservativa till valbara i brittisk politik efter lång, lång tid i opposition.

Orden kommer från vår stadsminister, och tillika EUs ordföranden, Fredrik Reinfeldt. Mycket riktigt, Tories är med största sannolikhet på väg mot regeringsmakten i Storbritannien. Mycket tråkigt, givet de uppoffringar som partiledaren Cameron tvingats göra för att tillmötesgå de EU-skeptiska sentimenten inom Tory-partiet.

Veckans partikongress för Tories kom att överskuggas av kongress-besöken från de nya vänner som Cameron skaffat sig inom EU. Tidigare under året bröt han med EPP-gruppen (där bland andra svenska moderaterna och tyska kristdemokrater samlas), för att istället låta Tories ingå i en EU-skeptisk allians med partier med grumlig demokratisyn. Det är främst två partier som diskuterats – polska ”Lag och Ordning” (PiS), lett av Michal Kaminski, samt lettiska ”Frihet och Faderland”, lett av Roberts Zile. The Guardian-kolumnisten Jonathan Freedland beskriver situationen:

Kaminski began his career in the National Rebirth of Poland movement, inspired by a 1930s fascist ideology that dreamed of a racially pure nation. Even today, the PiS slogan is ”Poland for Poles”, understood to be a door slammed in the face of non-Catholics. In 2001 he upbraided the president for daring to apologise for a 1941 pogrom in the town of Jedwabne which left hundreds of Jews dead. Kaminski said there was nothing to apologise for – at least not until Jews apologised for what he alleged was the role Jewish partisans and Jewish communists had played alongside the Red Army in Poland.

Incredibly, Kaminski’s Polish party is not the most unsavoury of the Tories’ new partners. That honour goes to the Latvian grouping whose members have played a leading part in the annual parade honouring veterans of the Latvian Legion of the Waffen-SS. Lest we forget, the SS were the crack troops of Nazi genocide; the Latvian Legion included conscripts, but at least a third were volunteers, among them men with the blood of tens of thousands of Jews on their hands. It is in honour of those killers that Cameron’s new buddies march through the streets of Riga.

David Miliband, brittisk utrikesminister och Labours framtid, har inte låtit Tories get away with denna allians. Under Labours konferens (se tidigare post) gick kritiserade han kopplingarna till ”Lag och Ordning” samt ”Frihet och Faderland”; idag skriver han i The Observer att

There will be incredulity in Washington, Beijing and Delhi, never mind Berlin and Paris, that a party aspiring to government in Britain – the party of Winston Churchill no less – chooses allies like this.

Miliband har rätt. Det är ovärdigt att en brittisk regering hoppar i säng med nämnda partier. Givet den deprimerande tendensen i EU-valet – extremhögerns framgångar – känns det som att just denna typ av alliansbildningar är problematiska: Vilka åsikter håller på att bli normaliserade? Som Freedland konstaterar – för bara några år sedan hade ingen politiker med självrespekt befattat sig med sådana samarbeten.

Notera Milibands referens till Churchill. Det är ju ofta konservativa ikoner som sagt visa saker om denna problematik. Kom ihåg Burke:

All that is necessary for the triumph of evil is that good men do nothing.

Det känns som att vi nått fram till det tillfälle då Reinfeldt verkligen bör visa sig statsmannamässig.