Om panspektrocism i nya OEI

Har haft förmånen att vara medförfattare till Fredrik Svensk i nya numret av OEI. Ni som befinner er i Stockholm kan med fördel bege er till releasefesten på Birger Jarlsgatan ikväll.

Texten handlar om Ann-Sofi Sidéns verk ”Vid sidan om”, som visades på Bonniers Konsthall under hösten. Mitt och Svensks grepp är att – till skillnad från tidigare kritik av verket – fokusera på filosofera lite kring övervaknings-, biopolitik- och kontrollaspektekterna av verket. Istället för att affirmera ”betraktarens benägenhet att identifiera sig med kvinnan som moder och samhällsoffer” och därmed koda ”verket i dess helhet som något mänskligt alltför mänskligt” lyfter vi alltså fram de

två olika diagram för övervakning och kontroll som installationen manifesterar: institutionens panoptikondiagram respektive stadsrummets panspektrondiagram. Medan den förra går att undkomma om man kliver ut ur institutionen, så saknar den senare helt utsida, och följer sitt objekt vart det än tar vägen.

Med andra ord vill vi lyfta fram en panspektrocism-läsning av verket: 

Samtidens biopolitik syftar inte längre till att skapa institutioner som Sidéns sjukhus, utan snarare till att räffla samhällets ytor utan att stänga in medborgare. Den verkar snarare alltmer »ute«, i »det civila«, genom att operera på våra vardagsbeteenden. Det vill säga även utanför institutioner som familjen, skolan, fängelset, etc. FRA är inte intresserat av vad som händer inne i den totala institutionen, utan loggar snarare de tankesmittor som sprids på andra sidan bebisluckan. I en tid då vi lever fria, utanför och mellan institutionerna, skapas den övervakande blicken av datorer som försöker se mönster i våra loggade beteenden.

10 tankar kring ”Om panspektrocism i nya OEI

  1. Rasmus

    Hihi, se där! Mycket lyckat – ”kring” är också nästan alltid en bättre preposition än ”på”.

  2. Per Herngren

    Kul!

    Fråga: Vad är vardagsbeteenden ”i operera på våra vardagsbeteenden”? Eller snarare, vad skulle icke-vardagsbeteende vara?

  3. Kalle P Inläggsförfattare

    Tja PH!

    Här tänker vi ”vardagsbeteenden” i relation till Sidéns verk, där det institutionaliserade (inuti sjukhuset) ställs i kontrast med det vardagliga (ute i det fria; utanför den panoptiska/oligoptiska institutionen).

  4. Per Herngren

    Kalle: ”Sidéns verk, där det institutionaliserade (inuti sjukhuset) ställs i kontrast med det vardagliga (ute i det fria; utanför den panoptiska/oligoptiska institutionen)”

    Kan man inte tänka sig det tvärtom? De som befinner sig utanför de panoptiska institutionerna är utanför för att de underordnar sig lagen och staten? Det är dessa som är ofria. De som är revolutioärer och befrielsekämpar hamnar i panoptiska institutioner som fängelser.

    Sedan kan jag tänka mig att Zizek har rätt i att befrielsen och revolutionen är institutionell. Inte i meningen panoptisk förstås. Men att institutioner – som karnevaler, festivaler, föreningar, kooperativ, Deleuze måndagar, forskarseminarier – gör det möjligt för oss att bygga och befria oss. Det finns då ingen frihet i frånvaron av institutioner. Detta behöver inte vara någon invändning mot det du skriver om du syftar på en viss typ av panoptiska institutioner, som sjukhus.

    Sedan kan man väl inte, om jag förstår Luhmanns systemteori, rätt befinna oss i institutioner eller utanför dem. Fragment av oss kan kopplas för att skapa möjligheter till byggande. Fragment av oss kan också kopplas till förtryckande institutioner där vi hindras eller underordnas.

  5. Per Herngren

    Ursäkta att jag svamlar lite ovan, decembertrötthet …

    Och förövrigt så ger dina analyser mycket! Håller med om allt viktig. Hittar något kul att vända och vrida på lite! Skall inte tolkas som diss! Respekt mannen, som man säger här i Hammarkullet! (De som är tre decennier yngre alltså)

  6. monki

    Per: Var skriver Zizek detta om att revolutionen är institutionell? Svaret kanske är överallt, men skriver han extra bra någonstans?

  7. Per Herngren

    Monki, en av Zizeks artiklar kring detta är Heiner Müller Out of join som finns i Zizek-samlingsvolymen ”The Universal Exception”. I den artikeln finns även en intressant kritik av möjligheten med multitude.

    Är det någon som kommer ihåg andra Zizek-texter som tar upp revolution och institution så vill jag gärna ha tips också.

    Ben Myers har sammanfattat Zizek och institutioner så här:

    ”One of the striking things about Žižek – one of the reasons why he is really not at home among contemporary leftists – is his radical commitment to institutions and bureaucracy (see, for example, his essay “Heiner Muller Out of Joint,” in The Universal Exception, pp. 42-61). For Žižek, revolution becomes possible only as revolutionary passion is sublated into the cold machinations of institutional organisation. In this sense, revolution is nothing but bureaucracy.”

Kommentarer inaktiverade.