Deleuze Studies i Köln: Dag två

Om differentialkalkyl och Simondon. Men framförallt: Eugene Hollands ickelinjära historiska materialism.

Började dagen med att titta in på ”Deleuze and the social”, och en genomgång av differentialkalkylen i Difference and Repetition (kapitel fyra). dy/dx osv. Blir alltmer peppad på att damma av mina gamla matteböcker. Kopplingarna mot natturvetenskaperna känns alltjämt spännande – även om vissa anser att det är farligt att hävda att Deleuze är ”på riktigt” genom att hänvisa till Vetenskapen – detta är ju att återintroducera den transcendens som vi alla vill komma ifrån. (Se dag anteckningarna från dag tre.)

Kollade sedan in en panel betitlad ”Fields of Transduction”, där ett par doktorander kopplade till Brian Massumis gäng i Kanada pratade. ”Transduktion” är uppenbarligen ett begrepp från Simondon (se dag ett), som är en viktigt ursprung till Deleuze tankar om individueringsprocesser:

We must begin with individuation, with the being grasped at its center and in relation to its spatiality and its becoming, and not by a realized individual faced with a world that is external to it.
Simondon, ”The genesis of the individual”

Simondon hade dessutom en del tankar om teknologi, som diskuterades av Jonas Fritsch, som forskar om ”affektiv interaktionsdesign” i Aarhus. Han använde denna (och Whiteheads) begreppsapparat för att prata om Markus Kisons verk ”Touched Echo” – som reenactar bombmullret i Dresden 1945 genom att skapa resonanser i folks skallar.

Mest intressant var nog Eugene Hollands prat om icke-linjär historisk materialism. Holland, som uppenbarligen skriver på en ”user’s guide” till tusen platåer, tog avstamp i DeLandas icke-linjära historietänk, men kopplade tillbaka detta till kapitalismen och Marx. (DeLanda själv vill ju göra det motsatta.) Skall försöka återge Hollands prat så gott jag kan:

— — —

Inspirerad av D&G så pratade Holland i slogans, och inledde med ”Order for free!”. Med detta ville han återkoppla till det som DeLanda skriver om i A Thousand Years of Nonlinear History – att ”even the humblest forms of matter” uppvisar spontana morfogenetiska egenskaper; att materia kan självorganiseras utan att den verkas på från en yttre kraft. Ordning kan uppstå immanent – vi kan och bör beskriva världens tillblivelser utan att falla tillbaka på tankar om transcendens och essenser.

Slogan nummer två är ”Reading against the grain!”. Holland vill att vi skall läsa band ett av Kapitalet baklänges, alltså lägga mindre vikt vid kapitel ett, och inte bygga våra tankar utifrån en existerande kapitalism. Omvänt skall vi förstå den radikala kontingensen i att detta system uppstått: Vid en viss punkt i tiden råkade det finnas tillräckligt med kapital och tillräckligt med arbetare för att den ”kemiska reaktion” som är kapitalism skall sättas igång. (Foucault pratar på samma sätt om uppkomsten av panopticism och massproduktionen i Discipline and Punish.) Tänk kritisk massa, tänk singuläritet. Kapitalismen råkade uppstå, men hade inte behövt uppstå. Den behöver inte bestå, men inte heller proletareatets revolution är ett nödvändigt resultat av historiens gång.

Tre: ”Abstract machine!”. Hollands analogi mellan kapitalism och kemisk process fortsätter när han kommer in på den ”autokatalys” som DeLanda också beskrivit. (Två eller flera kemiska processer kan skapa ett självspelande piano, om en process restprodukter agerar katalysator för en annan process.) Även fenomenet ”chemical clock” – när en autokatalytisk process faller in i mer eller mindre taktfasta pendelrörelser – tas upp. Detta kopplar Holland till de konjunkturcykler som Marx försökte teoretisera.

Även tanken om en alltmer expanderande autokatalytisk process – med hjälp av altercatalysts – blandas in i analysen, i relation till Rosa Luxemburgs tankar. Det finns dock aldrig någon nödvändighet i den kemiska processen – när som helst kan en liten störning få det intrikata systemet av katalytiska processer att stoppa upp. Återigen: Det autokatalytiska systemet är stundtals ömtåligt, känsligt för störningar, som kan få det att bifurkera. Med andra ord – den ”icke-linjära revolution” som Holland skissar på behöver inte uppstå genom storartade ingrepp eller brutalt våld. (Mer om detta senare.)

Holland pratar vidare om Paul Patton, som beskrivit D&Gs förståelse av ”historien som tillblivelse”. En viss entitet har inte en historia – entiteten är sin historia. Detta kan dras ett steg längre: En entitet är inte bara sin egen historia – det är hela kosmos historia. (Jämför med Simondons individueringstankar ovan.) I och med detta verkar det historiska i nuet, vilket i sin tur betyder att det historiska kan stabilisera nuet i mer eller mindre utsträckning. Således har ”royal science” en tendens att stabilisera sakernas tillstånd, genom att stärka den historia som determinerar nuet. Omvänt har ”Nomad science” eller ”the minor” en tendens att destablisera nuet, genom att underminera det som determinerar. Detta gör framtiden mer öppen. D&G menade att den slumpvis uppkomna process som kallas ”kapitalism” verkar på detta senare vis.

En ytterligare slogan: ”Not virtual reality, real virtuality!” (Återigen en DeLanda-referens.) Det virtuella är inget hokus-pokus – det verkar i den faktiska ekonomin. Endast genom att förstå hur den faktiska ekonomin är aktualiseringar av det virtuella kan vi påverka systemet, och detta leder till det slutgiltiga imperativet: ”What is to be done? Revolution!”

Ja – hur tänker Holland kring revolutionen? (Deleuze själv var ju skeptisk till konceptet.) Well, en icke-linjär historisk materialism vänder på begreppen. ”Generalstrejken” får en annan mening när Holland pratar om den: Det viktiga är inte det som strejkaren lämnar (det som han/hon inte gör längre), utan det strejkaren går till (det som han/hon gör istället). Holland nämner tillströmingen av människor till open source-världen, och olika former av självförsörjande ekonomier, som uttryck för denna form av strejk. (Här är han för övrigt i linje med J.K. Gibson-Graham.)

Denna revolution, som går ut på att de som ”strejkar” söker sig till de fickor i ekonomin som inte (i samma utsträckning) determineras av kapitalist-axiomatiken, är alltså redan igång. Den går dock i slow-motion – vilket är helt OK, enligt Hollands icke-linjära historiska materialism. Nånstans på vägen – det är omöligt att säga exakt var/när – kan denna process nå den kritiska punkt, den singularitet, där den autokatalytiska kemiska process som nämnts ovan stannar upp. Om detta tillstånd uppstår, så är det för att en kritisk massa av människor – över en lång tid – har valt att utveckla alternativa ekonomiska logiker. Alltså: Bygga, inte riva.

Holland avslutar alltså: ”Down with capitalism, up with nonlinear historical materialism, long live the slow motion general strike!”

Det hela var rätt så medtryckande, men samtidigt hamnar Holland i ett mellanläge som kan kritiseras av både old-school-marxister och icke-marxister (som DeLanda). Har han inte – i tanken om redan existerande icke-kapitalistiska fickor i ekonomin som man kan ta sin tillflykt till – lämnat tanken om en Kapitalism (i old-school bemärkelsen)? Är inte old-school-tanken med Kapitalismen att den just är svår/omöjlig att helt enkelt välja bort? Enligt old-school-tanken är det inte Kapitalism Holland pratar om.

Man kan även kritisera Holland från andra hållet: Om dessa fickor existerar så blir beskrivningen av ekonomin som en gigantisk autokatalytisk kemisk process som suger in allt i sin väg alltför klumpig. Det är ju denna tendens till totaliserande anspråk som såväl Gibson-Graham som Latour/Callon kritiserar hos teoretiker som pratar Kapitalism.

Dessutom – är open-source-grejen, och självförsörjande ekonomier, verkligen utanför Kapitalismen? Old-school-marxisterna skulle svara ”nej”; DeLanda skulle svara ”well, utmärkt med den avstratifiering av ekonomin som detta innebär, men det finns ingen ’Kapitalism’ att vara ’utanför'”. Alltså: Kanske utövar Holland så mycket våld på begreppen Kapitalism och Revolution att bägge sidor i debatten skulle föredra att han valde en annan terminologi.

Själv är jag mycket nära Holland i sak – asbra, låt oss utveckla alternativa ekonomiska logiker! Och visst gäller det att uppnå kritiska massor som kan göra att alternativa logiker aktualiseras! Sannolikt finns det ju flera sådana bifurkationspunkter. Men i så fall – när i processen kan man säga att ”kapitalismen” tog slut? Kommer det finnas en viss punkt, eller flera? Är det inte bara en fråga om en tendens mot ett statistiskt sett mindre kapitalistisk population av ekonomiska processer – ett statistiskt sett mindre kapitalistiskt samhälle?

Samtidigt – detta är kanske hårklyverier. Det är ju något spännande med det ickelinjära sättet att prata om en kemisk process som, på det stora hela, verkar på flöden av kapital, människor, affekter etc. – och att detta system kan bifurkera. Så: Jag är för. Mera sånt här! Dags att läsa Kapitalet, band ett, bakifrån!

18 tankar kring ”Deleuze Studies i Köln: Dag två

  1. chrisk

    Oerhört lyckat! Låt oss bilda en läsgrupp som läser Kapitalet baklänges i Götet. Kan ju inte bli annat än WIN!

  2. Rasmus

    Ja, WIN!

    Kapitalismen som kemisk reaktion kan vara ett extremt givande spår. Åtminstone om ”kemisk” tas på allvar och inte reduceras till metafor. Det räcker inte med ”tillräckligt med kapital och tillräckligt med arbetare”, utan krävs också tillräckligt med kolväte för att explosionen ska börja. Först genom utvinnandet av fossila bränslen tillfördes tillräckliga koncentrationer av kolväte för att den explosion av industriell kapitalism som vi ännu lever i skulle kunna inledas.

    Så betraktat, går det förvisso inte längre att förenkla frågan om revolutionen till en fråga om att avstanna en autokatalytisk process. Även sådant som människors matförsörjning är indraget i explosionen.

    Varför Holland pratar om revolution och generalstrejk kan jag icke förstå, när han snarare verkar syfta på vad som på klassisk deleuzianska alltid kallats för flyktlinjer.

    Mot hans idé om Generalstrejken vill jag ställa Walter Benjamins:
    ”the proletarian general strike is pure means, not means to an extortion that would affect modifications in the working conditions, in the distribution of power or the power structure and as such would be violent. Rather, it is a non-violent means of annihilation of legal as well as state violence. /”¦/
    This strike, directed toward the annihilation of state violence by way of suspension of all positing violence – in other words, directed toward nothing – can be described as being without intention. /…/
    For Benjamin, the strike is the social, economic, and political event in which nothing happens, no work is done, nothing is produced, and nothing is planned or projected.”

    Benjamins generalstrejk är i någon mening ”omöjlig”, men varför inte lämna det möjliga åt dem som älskar det?

    Jag gillar att tänka mig generalstrejken där inget händer som en singularitetspunkt utanför det politiska, men som animerar (bland annat) det politiska. Sådant som ”alternativa ekonomiska logiker” kan tillbli ur sådana händelser, men räcker inte för att förklara dem.
    Vidare vill jag tänka generalstrejkens dallrande stiltje som resultatet av en smittsam känsla av ansvar. En hypotetisk situation där alla tar på sig ett fullständigt ansvar, där envar känner sig medbrottslig i alla världens skeenden, kan bara betecknas som en revolution. Eftersom vi tänker icke-linjärt, finns det dock ingenting som säger att den måste ske globalt på en viss tidpunkt.

    * * *

    Transduktion förresten, det är ju den process som beskrivs i rhizom-platån, där arvsmassa sprider sig ”på tvären” via virus. Kan också påminna om hur ett gäng i Malmö försökt introducera ”transduktion” som kulturpolitiskt begrepp.

    Vad gäller att skriva en user’s guide till D&G – kan Eugene Holland då annat än polemisera mot Brian Massumi? Jag känner inte till deras relation men inbillar mig ändå att jag skulle ställa mig på Hollands sida i en fajt 😉

  3. Eddy Nehls

    Lysande sammanfattning Kalle. En ynnest att få följa dina upplevelser på en, som det verkar, högintressant konferens. Läser gärna Kapitalet baklänges. Måste hända något nu. Är peppad till 1000! Allt gott!!!

  4. Marcus

    Härligt att ha dig tillbaka och fantastiskt intressant stoff du har med dig hem! Jag skulle gärna vilja diskutera differentialkalkyl någon gång, för det är med det (kap 4-5, D&R) jag själv jobbar just nu (för min s k ”introduktion” av deleuzisk ontologi).

    Och kul att Holland nådde fram till dig, det ska bli spännande att se vart det tar vägen… 😉

    Jag har en fundering kring Hollands sätt att förstå kapitalismen, som känns viktig och leder tillbaka till det mest flagranta missförståndet som grundar DeLandas diss av Deleuzes marxism:

    Kapitalismen, förstådd som antingen en axiomatik eller en abstrakt maskin – which is it? För Holland? – är ju INTE de anti-marknader, de stratifierade ackumuleringsmonster som Braudel påvisar som aktualiserade former av/under/inom kapitalismen. Då förväxlar vi det aktuella med de processer som gett det aktuella form.

    Kapitalismen, som axiomatik, består av ett antal grundläggande villkor för den faktiska tillblivelsen (individueringen) av anti-marknader. Dessa villkor kan mycket väl breda ut sig, globalisera sig och vara allestädes närvarande UTAN att nödvändigtvis aktualiseras i varje enskild faktisk produktionsapparat. (Det är dock alltjämt naturligtvis helt rätt att kritisera de övernitiska marxister som vränger allt till att ”egentligen” vara en verkan av kapitalismen…)

    Nå, eftersom vi pratar om en axiomatik och inte en abstrakt maskin så är dessa villkor i sig aktualiserade snarare än virtuella*. Dessa villkor består bland annat av separata flöden av okvalificerat arbete och kapital, och aktiva expressiva komponenter som ägande uppfattat som rättighet snarare än privilegium. Det var exempelvis för både Marx och Deleuze en viktig poäng att när allmänningarna övergick i privat ägande och hägnades in i massor under 1700- och 1800-talen så drevs egendomslösa från sin enda möjlighet till försörjning, dvs att odla allmänningarna. Plötsligt fanns då den viktiga ingrediensen starkt flödande och obunden=okvalificerad arbetskraft till den ”kemiska” reaktion som kapitalismen innebär.

    När dessa olika – kontingenta! – förutsättningar finns på plats, vilket de idag gör praktisk taget överallt i världen, så finns också allt som kan bygga kapitalistiska anti-marknader, därmed alltså inte sagt att kapitalistiska anti-marknader är det enda som byggs…

    Vad säger du, och din förståelse av Holland, om en sådan beskrivning?

    * Det ska också sägas att i praktiken samverkar den kapitalistiska axiomatiken med abstrakta maskiner (som ju till exempel driver själva stratifieringen) i morfogenesen för anti-marknaden.

  5. Heiti Ernits

    Mycket intressant!

    ”semiotik är en etik, i Spinozas mening. (Ett tecken är en kraft som verkar på en kropp, och har därför en etik.)”

    Precis! Kanske är det därför Umwelt Etik (som vi har varit inne på en tråd tidigare) kan bli ett viktigt begrepp framöver…

  6. Kalle P Inläggsförfattare

    @Rasmus: Japp – håller med – Holland borde gjort analysen än mer posthumanistisk, och prata kolväte – inte bara de två mer välkända ingredienserna, arbete och kapital.

    Känns lite som att Holland pratar slo-mo generalstrejk istället för flyktlinjer för att appellera mer till mer traditionell vänster?

    Transduktion = ”horizontal gene transfer” – såklart! Stort. OK. Jag fattar.

  7. Kalle P Inläggsförfattare

    @Eddy: Roligt att höra från dig! Ja – kanske lite uppstyrd läsning igen? Och om vi läser Marx så passar ju det någotsånär in i temat ”mapping the orphan line”, även om Marx inte är direkt någon orphan… Men den bakåtlästa Marx måste ju kunna räkas som övergiven!

  8. Kalle P Inläggsförfattare

    @Marcus: Ja, well, jag har inte exakt en klar bild av vad Holland lägger in i K-ordet, men jag gissar att han följer D&G – att han tänker K som axiomatik. Bra beskrivning av denna axiomatik, för övrigt!

    Jag tänker bara att om man nu gör K till ett antal faktiska villkor som bara ibland leder till aktualiserade fenomen, ja då är ju K-grejen bara en av flera kategorier (patriarkat, kolonialism, rasism) för förhållanden som kan verka i samhället. (Detta är ju iofs OK, det köper jag, det bara nedklassar K-grejen från dess status som master-kategori.)

    Menmen – jag behöver nog bara läsa på lite. Det känns ju fräscht att jobba lite bakåt-Marx framöver… att bli en av dem som forskar i vad Deleuze ruvade på i den där sista boken som aldrig blev färdig. (Det talas om denna ofärdiga bok i lineages…-texten jag nämnt tidigare.)

  9. Kalle P Inläggsförfattare

    @Heiti: Yes, den där Uxkull-killen borde man oxå läsa… ojoj, börjar bli en lång lista.

  10. chrisk

    Hmm.. fundering.

    “semiotik är en etik, i Spinozas mening. (Ett tecken är en kraft som verkar på en kropp, och har därför en etik.)”

    Nu vet jag inte i vilket sammanhang Holland tänkte sig detta citat. Men vad är egentligen ett ”tecken som är en kraft som verkar på en kropp”? Är inte tecken och kroppar just samtidiga och dubbelt artikulerade?

    Och borde inte en etik även, rent analytiskt, endast kunna vara kroppslig och asignifierande (dvs. inte ingå i en teckenregim)?

    Således borde det vara ”tecken artikuleras samtidigt som kroppar och är därmed krafter, och därmed en etik”.

    (men jag kanske hänger upp mig på småsaker här)

  11. Kalle P Inläggsförfattare

    chrisk: det var Anne S, under dag ett, som pratade om att semiotik = etik. Hmm, minns nu inte riktigt, men hon menade att Deleuze, som följde Nietzsche, såg att ett tecken (sign) har ett materiellt anslag mot ens sinne. Typ. Borde bra att kolla upp om hon publicerat föreläsningen någonstans..

  12. Marcus

    Kalle: Jag tror inte heller att man kan se K som en master-kategori – efter explosionen av postkolonial och feministisk teori etc är det nog ganska få som faktiskt gör det, hoppas jag.

    Jag tror hursomhelst är det är ett tokklokt förslag att läsa Kapitalet baklänges för att slippa ha någon särskild ”kapitalism” i åtanke, och rätt så kloktokigt att ta det på allvar och starta en läsgrupp som gör just så. 😉

  13. Kalle P Inläggsförfattare

    Ja – jag sitter nu och kollar/lyssnar på den nya koboltblå vinylskiva (Kraftwerk, Autobahn, någon piraterad obskyr fulpressning) och funderar varför jag reser till Berlin och spenderar 16 euro på den… när jag skulle kunna laddat ned musiken, typ gratis. Folk verkar gärna betala sjukt mycket för vinyl nu… som om kapitalet, genom sitt tryck, hela tiden måste ta vägen någonstans, expandera till nya varufetischer… antar att man kan säga så utifrån Marx?

  14. Marcus

    Kanske. Men jag är inte så förtjust i varufetischism-teorin, den är lite för mycket utifrån-och-in-psykologiserande för min smak – kan vi verkligen säga att vi tillskriver varor ”magiska” egenskaper bara för att de är frikopplade från arbetet som producerat dem? Är det inte något människan alltid har gjort med tingen?

    Varufetischism bygger ju dessutompå alienationsteorin, som alltid hotar att glida över i att tänka begär som en bristsjukdom (med begär efter det frånvarande tinget som är produkten av ens arbete, som nu varufierats). D&G’s positiva begärsteori kan ge oss mer här, tror jag. Kopplingen till kapitalism är mer pengars schizofrena förmåga att koppla samman ett specifikt begär med en vinylskiva. Begäret utövar ett tryck i dig, Kalle, kapitalet är neutralt i sin fulländade symmetri och gör inget annat än kopplar samman.

    Typ.

  15. Marcus

    En hastig hypotes, förresten:

    Om arbetaren är (på väg att bli) någon som svärmar kring ett projekt han eller hon själv söker sig till och tänker sig att använda, och om produkten sedan är något slags gratis, failar kapitalismen om inte kapitalet behåller makten över nätet och själva plattformarna för det svärmiska samarbetet.

  16. Pingback: Underbara dagar framför oss « strötankar och sentenser

Kommentarer inaktiverade.