Lazzaratos Puissances de l’invention

Non, je ne regrette rien, förutom att jag inte lärt mig franska. Språket är en OPP (inte OPP) för att närma sig en annan, icke-Latoursk, läsning av Tarde.

Skillnadens filosofi är förmodligen den bästa verktygslådan för att undersöka den samtida kapitalismens förändringar. Denna filosofi har gjort en lång resa i Frankrike, mestadels utanför mittfåran, och har senast kommit till uttryck i Deleuze och Guattaris verk.

En första aktualisering av denna filosofi kom till uttryck i Bergsons arbete i början av nittonhundratalet, samtidigt som Gabriel Tarde utforskade hur i begreppen ”skillnad” och ”repetition” kunde användas inom samhällsvetenskaperna. Han är en av få författare i denna tradition som vågat använda en ontologi av kraft, begär och sympati för att klargöra ekonomiska och, mer generellt, samhälleliga fenomen. (7)

Så inleds Maurizio Lazzaratos Puissances de l’invention: la psychologie économique de Gabriel Tarde contre l’economie politique. Boken är ännu inte översatt till engelska, så jag sitter och försöker traggla mig igenom introduktionen, medelst Google Translate. Går trögt. Hur som helst – spännande bok. Lazze gör framförallt, som vi redan sett, mycket av tanken kring de sammankopplade sinnena:

Tarde vände på den debatt som utvecklades i slutet av artonhundratalet kring begreppet samarbete, och beskrev samhället som en kollektiv hjärna, vars synapser utgörs av individers enskilda hjärnor. Samarbetet är således inte resultatet av kapitalistisk socialisering, utan uppstår vid frigörelsen från samhällets hierarkier och överkodning. Hjärnans krafter, begäret (vilja), tron (kunnande) och känslan (affekter) är inte längre styrda av dualismen mellan himmel och jord, gudomligt och mänskligt … (10)

Samarbetet måste snarare förstås ur den kollektiva hjärnans immanenta kapacitet att bli till – via våra sinnens ”associativa begär”. Detta är viktigt för Lazzarato – till skillnad från Latour vill ju han koppla Tarde till någon slags överskridande av Kapitalismus.

Det finns dock likheter mellan Latours och Lazzaratos läsningar av Tardes Psychologie Économique – bägge lyfter ju fram att Tarde var tidig med att bygga in uppfinningen/innovationen i den ekonomiska teorin.

Enligt Tarde är den ekonomiska vetenskapen inte, som marxister och ekonomer hävdar, en teori om produktion, utan en teori om reproduktion.

Adam Smith gjorde uppfinningen till en flod som springer ur arbetsdelning och arbetarnas kunnande. Men utan uppfinning skulle det inte finnas varken delat eller odelat arbete, hävdar Tarde. Karl Marx sade att när det gäller den specifikt kapitalistiska produktionsprocessen, så bor den främsta produktivkraften i vetenskapen. Men det är lönlöst att i honom försöka läsa om ett ”produktionssätt” för den sistnämnda, eller mer allmänt om kunskapsproduktion. Även Schumpeters tanke om innovation som motorn för ackumululation och utveckling utesluter kategoriskt att uppfinningen, som sådan, kan bli det objekt som den ekonomiska vetenskapen studerar. Innovationen antas alltid finnas tillgänglig i samhället. Entreprenören är hänvisad till att försöka bli en del av ekonomin, genom att innovera. (17-18)

Återkommer med fler utdrag från boken, som ju är drygt 400 sidor lång…

Bäst vore ju att få ihop ett Lazze-block i lämplig kulturtidskrift. Any takers? (Eftersom kommentarsfunktionen är avstängd för tillfället, så måste jag hänvisa eventuella kommentarer till Twitter eller mail.)

Uppdatering, torsdag lunch: Monki har kommit till undsättning – vi diskuterar nu Gabbe och Lazze hos honom, i relation till hans kommentar.