Apropå We are legion

Skall snart pipa över till Storan för se dokumentären We are legion: The story of the hacktivists, och därefter efterprata med Anna Troberg.

Har ännu inte hunnit se filmen, skall bli intressant att se om den tar upp de aspekter som gjorde att jag först började skriva om hacking-grejen.

Skummade just den första text jag publicerade om det hela – ”Att hacka ekonomin”, i nummer 1-2 av Glänta – back in 2006. Redan titeln skvallrade om att jag inte specifikt intresserar mig för datorvärlen, utan om ett sätt att förhålla sig till världen. Texten handlar om huruvida man kan se mikrokrediten som ett ekonomihack – en fråga som är alltjämt relevant. (Återkommer till detta nedan.)

Texten är på många sätt ett intro till diverse STSiga och DeLandiska perspektiv på ekonomin. Begreppet ”agencement” spelar en viktig roll – samhället är en samling mer eller mindre sammanhållna apparater, i vilka sammanhållningen ombesörjs av såväl mänskliga som icke-mänskliga entiteter. Vetenskap om denna sammanhållning spelar också en roll i densamma. Med andra ord spökar även tanken om ekonomiska vetenskapen som performativ. Alltså:

Att de ekonomiska teorierna i allmänhet lyckas med att förutse skeenden i den faktiska ekonomin beror … inte på att teorierna har funnit någon inneboende essens i kapitalismen. Regelbundenheten beror istället på att vårt handlande i den faktiska ekonomin styrs av ekonomiska teorier – precis som vår relation till naturen styrs av naturvetenskapen.

Givet denna syn på världen öppnas även för möjligheten att hacka dessa sammansättningar. Därav referensen till DeLandas citat om att ”inta en hacker-attityd”, för det är ”hackarens ’can-do’-attityd, hur naiv den än må vara, som vi måste odla överallt”. Därav även slutklämmen om att

folkmassor i demonstrationståg behövs inte, så länge du kan mobilisera andra aktörer (mänskliga såväl som icke-mänskliga) för dina syften. Slogans på banderoller och förstamajtal behövs inte, om du kan bygga praktiska alternativa lösningar som fungerar. Upplösning av ”systemet” är inte nödvändig, så länge du kan finna öppningar för att skapa dina egna lösningar inom det.

Det var sedan detta som i Abstract Hacktivism (och denna kortversion i RSM) utvecklades till ett särskiljande mellan motor-tänk och dator-tänk, med deras respektive sätt att tänka kring samhällsförändring. Vill du förändra genom att kasta grus i motormaskineriet, eller vill du koda om världen?

Nu har jag inte sett filmen, men jag gissar att mycket av det jag kommer att se handlar mer om aktioner som främst kastar grus i maskineriet, men inte producerar fungerande, alternativa ”program” för hur samhället kan hänga samman.

Vågar man tala om en viss ironi här? AbHack var ju en spekulation om uppkomsten av en ny dator-inspirerad världsbild, och uppkomsten om alternativa sätt att tänka kring samhällsföränding. Hackarnas världsbild skulle ”abstraheras” från datorkontexten. När så ”hackingen” blir poppis i bredare kretsar, så blir den det i relation till beteenden som på många sätt påminner om sit-ins och andra symboliska poser som 68orna populäriserade.

Med andra ord, skapandet av en bittorrent-tracker är mer historiskt intressant/innovativ än en DDoS-attack; den senare liknar på många sätt en traditionell demonstration. (För vad lägger vi in i ordet ”demonstration”? Den traditionella demon är en demonstration av ”såhär många är vi som vill stå upp för en viss åsikt”. Samtidigt kan en demonstration är ett mobiliserande av icke-mänskliga aktörer – en demonstration av ”såhär kan världen också fungera”. DDoS-attacken är något mellanting – ”såhär många icke-människor kan vi mobilisera”.)

Nå, tillbaka till frågan om mikrokrediten. Många skulle hävda att hacket misslyckats – och att det var oundvikligt att Yunus ursprungliga idé skulle sväljas av det ekonomiska systemet. Här finner vi dock en nyckelfråga. Det är ju vanligt att tänka att all teknologisk utveckling sker inom ramen för ett visst ekonomiskt system – i slutändan finns det ett slags förexisterande ekonomiskt system som konfigurerar allting. Det var just denna föreställning som Callon och andra hoppades rubba (och som jag försökte skriva fram i Glänta-texten) – ekonomin förutsätter en massa teknologier och artefakter för att den skall hänga samman (och på så vis likna de storekonomiska teorierna). Jag lutar fortfarande åt det senare perspektivet.

OK – dags att röra mig mot Storan.

6 tankar kring ”Apropå We are legion

  1. monki

    Kul med reflektion på vad som hände med ab-hackningen. Den var ju verkligen tidigt ute med att sätta ord på fenomenet. Jag tycker nog att den fått rätt på många håll, men inte något som blivit så populariserat som anons. Men det kanske har att göra med att deras 68-tänk också passar väldigt bra ihop med massmedie-maskinen (kloaken och maskinen igen…).

    Men ett abstraherat hacker-tänk tycker jag alltså att man kan hitta idag. Jag tänker exempelvis på hela maker-kulturen (även om det kanske är ett litet steg från datorn); inom designfältet är det heta nu att (ofta utifrån sts-perspektiv) gå ifrån ett ensidigt perspektiv på tekniska lösningar och se hur man kan ”hacka” sociala processer med små interventioner i ”programmet”; experiment med ekonomi och pengar tycker jag man ser lite överallt (rolling jubilee är väl ett ypperligt exempel?) och även inom ekologiska rörelser finns exempel med energi- eller återvinningslösningar (som egentligen går tillbaka i varje fall till 60-talet. Kanske kan man till och med tala om DET ANDRA 68-tänket. Det som ledde fram till PC-revolutionens datahippies (Whole earth catalog et.al))

  2. Kalle P Inläggsförfattare

    Sant. Kom just på att det är så man måste föra diskussionen efter filmen… om vart det goda ”99”-köret tagit vägen… (Håller med om att man kan kalla det ”det andra 68”.)

  3. monki

    En fråga som är intressant att återvända till är den om mobiliserandet av resurser. Vad för resurser kan man egentligen mobilisera med datorerna (förutom folkmassor då)?

    En pessimistisk slutsats kan vara att de enda resurserna vi kan lyckas mobilisera med våra nya digitala verktyg är precis de som 68-tänket utgjordes av (folkmassor, opinion, kunskap etc.). Med andra ord precis de som *inte* bidrar till politisk förändring.

    All annan mobilisering kräver (fortfarande) så stora investeringar i energi av olika slag att de inte är tillgängliga. Så kanske måste 68-maskinen först skapa utrymme och frigjöra de resurser som 99-maskinen kan mobilisera och nätverka?

  4. Kalle P Inläggsförfattare

    Ja, det kanske är en rimlig – och deprimerande – slutsats. Samtidigt så kanske det är olika inom olika fält?

    Ett par reflektioner från filmen:
    – Intressant att man både i de inledande förklaringarna av DDoS etc – och i uppsummeringen av hela filmen – refererar till denna form av hacktivism som en slags ”elektroniska sit-ins”. Väldigt mycket i linje med vad jag skrev ovan.
    – Synd att Stallman bara nämndes i förbifarten; det hacker-idealet figurerade inte i filmen.
    – Så gott som ingen kommentar till det som satte igång hela nätpolitiska grejen i exempelvis Sverige – panspektrisk övervakning.

  5. Jonas

    Intressant fördjupning om ideologiska ståndpunkter, val och Zeitgeist inom hackerrörelsen här. Exemplet Antisec (den ursprungliga åsyftningen, ej den mer slängiga användning av termen som florerar idag) problematiserar vad exploits egentligen tjänar för syften. What will the hacker do with his [sic] exploit? The critical moment isn”™t production ”” it”™s distribution. Sätter också intressant fokus på något som även såväl fildelnings- som integritetsdebatten ofta saknar fokus på: Grejen med ”unintended consequences”, ”externalities”, icke-förutsägbar kausalitet.

    Notera också relationen vendors black hat hackers. Är inte detta en intressant vinkel på Thrift-grejen; hur dessa hackers i praktiken agerar som extern resurs för företagen att utnyttja; en form av ”distribuerad intelligens”, en (visserligen okontrollerbar) faktor X vars exploits mjukvaru/infrastrukturföretagen begagnar sig av, och sedan gör cynisk kostnadseffektivitetsanalys av. ”Hackarna X påvisar ett hål, men om hålet inte rör mer än Y procent av våra betalande användare så gör vi….ingenting.”

    Detta går att koppla till ”data mining corporate subjects”, ekologier av ömsesidiga beroenden, the re-invention of invention osv.

Kommentarer inaktiverade.