Let’s talk about tax

Skatt är tråkigt att diskutera. Identitetspolitik är fortfarande mycket roligare (apropå nya numret av Arena). Men vi har inget val: Nu väntar en global debatt om skatteflykt, och denna kommer sannolikt att splittra vänstern.

På debattsidan i gårdagens DI menar ”näringslivets skattesakkunnige” (who?) att vi inte kommer att ha någon bolagsskatt i framtiden. Debattartikelns titel är talande – ”Hur länge har länderna råd med bolagsskatt?”.

Ländernas skatteanspråk ökar, vilket ofta leder till att företagen beskattas två gånger på samma vinst. Regelverket blir alltmer komplicerat. Antalet skattekonsulter växer. Frågan reses nu allt oftare om bolagsskatten kommer att finnas kvar om 10-15 år.

Visst, det är ju närmast vetenskapligt bevisat att DI är en tidning som talar storföretagens språk, och att tidningen uppenbarligen har en läsekrets som innefattar en hel del oreflekterande, reaktionära högerfolk. (Om man skriver någonting ”progressivt” på DIs debattsida får man nämligen en massa rasistiska och reaktionära epost-svar.) Hur som helst – gårdagens skatte-inlägg var mer korkat än vanligt.

På senare tid har det blivit alltmer uppenbart att välfärdsekonomierna i EU tar ut allt mindre skatt på kapital (exempelvis bolagsskatt), och därför tvingas ta ut mer skatt på arbete. Detta är olyckligt, eftersom det leder till att arbetsgivare blir mindre sugna på att anställa folk, och att det blir krångligare att driva egna verksamheter. Det blir helt enkelt svårare att arbeta.

Att detta är ett problem är både höger och vänster alltmer eniga om. Skatt bör helst tas ut på kapital; inte arbete. Detta aktualiserades senast i diskussionen om slopandet av fastighetsskatten, som både höger och vänster (såväl som OECD) inser är korkat. Då var det populism och särintressen som skapade en process som ledde till det korkade utfallet. Vad avser bolagsskatten måste vi alltså akta oss för att inte låta de lobbande storföretagens särintressen leda till ett korkat utfall. Både höger och vänster inser att problemet är skatten på arbete.

Höger och vänster kommer dock vara oense om hur vi skall säkerställa att bolagsskatten kan hållas på en rättvis nivå. I Storbritannien har The Tax Justice Network börjat få alltmer genomslag. Detta nätverk hävdar att det bästa sättet att säkra välfärden är att, genom globala överenskommelser, minska skatteflykt. De största bolagen, och de rikaste människorna, i välfärdsekonomerna lyckas nämligen med att inte betala skatt. (Återigen, det är denna skatteflykt som tvingar oss att höja skatt på arbete.)

Att minska skatteflykten skulle även, menar man, hjälpa utvecklingsländer att bli rikare. Problemet i stora delar av utvecklingsvärlden är nämligen att starka institutioner och välfärdstjänster inte kan byggas, eftersom ekonomiska resurser systematiskt dräneras från dessa länder, till skatteparadis. Biståndspengar är viktiga, men de utgör endast en liten del av de resurser som skulle kunnat hållas kvar i landet, för lokala investeringar, om det inte varit för skatteflykten. Med andra ord, biståndsagendan är viktig, men än viktigare är att detta institutionella problem löses.

Alltså borde goda krafter i både den rika och fattiga världen kunna enas om att skatteflyktsfrågan kräver nya lösningar. Men det är här som det blir krångligt. Stora delar av vänstern kommer inte att köpa denna agenda – de NGOer som normalt anses vara på de godas sida är beroende av samma skatteramverk som de skatteflyende företagen och individerna. Watch this space.

6 tankar kring ”Let’s talk about tax

  1. Thomas

    Bra kommentar Kalle! Skatter är definitivt ett område som kräver globala lösningar – dels för att minska skatteflykten men också för att möjliggöra införandet av globala skatter för att införa globala och utjämnande bidrag i syfte att minska fattigdomen i världen.

  2. Kalle P Inläggsförfattare

    Hej Thomas,
    ja – detta kan nog bli intressant – tror att denna fråga kan skapa en del nya, intressanta allianser. Skall försöka hjälpa min kompis Matti, som var med och startade Tax Justice Network, att publicera något från deras material i svensk tidskrift.

  3. Byggaren

    Intressant inlägg. Har några frågor/synpunkter dock:

    Vad är en ”rättvis nivå” på bolagsskatten? 5%, 10%, 20%, 28%? För mig är en rättvis nivå plusminusnoll för de kostnader som ett företag medför för sin etablering i ett land. Bara genom att tillföra arbetstillfällen i det landet så har kanske företaget egentligen gett sitt bidrag.

    Är tanken med din text att hindra länder från att konkurrera om företagen genom fördelaktigare beskattning? I så fall, varför? Ett land med en sämre infrastruktur, sämre utbildningsnivå på arbetskraft, sämre köpkraft måste kunna få konkurrera med skatten, eller? Hur ska man annars kunna attrahera företag?

    Att tala om skatteflykt när det egentligen är hederlig skatteplanering låter för övrigt lite 70-tal.

  4. Kalle P Inläggsförfattare

    Hej Byggaren,

    jag är inte in del av Tax Justice Network, de är de som driver kampanjen, men jag skall försöka svara någorlunda på dina frågor.

    Som jag skrev ovan så är ju frågan om skattenivåer kontroversiell. Jag har ingen direkt princip för exakt var bolagsskatten bör ligga, men jag är ganska säker på att principen ”plusminusnoll de kostnader som ett företag medför i sin etablering” är svår och oönskvärd.

    – Svår, eftersom dessa kostnader alltid är svåra och subjektiva att kvantifiera – problemet med externaliteter.

    – Oönskvärd, eftersom denna princip i praktiken kommer leda till en mycket låg bolagsskattenivå, vilket gör vi kommer att behöva mycket höga skatter på arbete. Jag vet att utifrån vissa (libertarianska?) förhållningssätt så kan det verka rimligt att köra med din princip – antar att du även menar att skatten på arbete skulle sänkas.

    I en praktisk verklighet skulle din princip leda till ännu trögare marknader för arbete – pga höga skatter på arbete. Alternativet är ekonomisk ”revolution”, där vi går ned till ensiffriga skattenivåer på både arbete och kapital – men en sådan är ju mer utopi än politik, eller hur?

    Jag ser din poäng med att det borde kunna vara enkelt med att ett lands skattenivå skall motsvara de ”tjänster” som de erbjuder sina företag. Problemet är dock att exempelvis Sverige erbjuder sina storföretag en infrastruktur som dessa inte betalar för. Vet inte om du studerat frågan, men det är förvånande hur våra största företag har omkonstruerats för att undgå skatt.

    Som sagt – istället är det de små företagen, entreprenörerna, utmanarna som betalar bolagsskatt (och även enskilda löntagare) som finansierar denna infrastruktur. Varför ha ett system som systematiskt gynnar de stora, tröga företagen, när vi vet att framtiden kräver fler små företag – eller kanske till och med en massa ”fria agenter”. Är ingen expert på honom, men till och med Hayek hade nog varit kritisk till hur mycket den samtida ekonomin premierar stora tröga hierarkier (delvis för att de är bra på att lobba), och motverkar möjligheten för katallaxi bland mindre, oberoende aktörer. (Återigen, vi måste komma ihåg att näringslivets största företag inte står för marknad, utan anti-marknad.)
    Detta kan låta 70-tal, men icke desto mindre är problemet trängande nu. Som sagt har vi haft en urholkning av skatten på kapital, genom att de största företagen skapar alltmer intrikata strukturer för att undgå skatt – och vi har haft en rejäl höjning av skatten på arbete. Om vi skall prata praktisk, ansvarsfull politik – och inte principiella utopier – så tror jag att skatteflykten måste diskuteras. Av både höger och vänster.

  5. Pingback: 99, our 68 » Ã…rskrönika: Politiskt tyckande under 2007

  6. Pingback: 99, our 68 » Follow the phlegm!

Kommentarer inaktiverade.