Follow the phlegm!

Hemkommen från ytterligare en jobbkväll ute på lokal, med ytterligare en forskningsidé i huvudet. Denna gång om att mappa mig själv i gubbslemmet.

Har varit lite held up at work på senare tid. Har skrivit på projekt om hur framväxten av stabila auktoritära stater + ekonomisk globalisering = nya utrikes- och säkerhetspolitiska frågeställningar. Detta märks i debatten om sovereign wealth funds och statskontrollerade företag som Gazprom. Spännande – har varit kul att läsa in sig på debatten inom internationella relationer och säkerhetspolitik. Har dessutom noterat att debatten om skatteflykt äntligen kommit igång.

Men nu till något annat: Bland vänner och kolleger blir det ibland en del diskussion om det faktum att vi verkar vara alldeles för bra på att skapa manliga nätverk. I bloggosfären har detta noterats tidigare, och nu senast lyfts av Johan .

Så, nu ikväll när jag och Christopher satt och bollade idéer – en typisk becoming-gubbslems-situation – fick vi en idé.

Låt oss köpa Bruno Latours tankar om det nya datascape som vi lever i, låt oss följa Gabriel Tardes diktum – localise the global, distribute the local – och beskriva hur vi som individer skapar den kollektiva entitet som vi i dagligt tal kallar gubbslem. På vilket sätt kan man beskriva, nerifrån-och-upp, hur denna kollektiva enhet skapas – utan att hoppa direkt från agency till structure?

I Latours tidigare arbete med ANT brukade metodologin summeras som ”follow the actor”; vår metodologi måste bygga på devisen ”follow the phlegm”. Självklart är vårt lilla nätverk av kolleger bara en liten del av en större helhet, men vi kan åtministone fånga någonting genom att utgå från oss själva, och bygga uppåt.

Debatten hos Johan berörde bloggosfären, och om de nätverk som uppstått bland samhällvetare och humanister som bloggar. Denna värld är utmärkt för oss som vill följa phlegmmet, eftersom den är just ett sådant universellt modulerat datascape som Latour pratar om. Vi kan alltså studera phlegm-in-the-making genom att göra en social nätverksanalys över bloggare och deras ömsesidiga länkande.

Detta är inte nytt, men icke desto mindre intressant som ett sätt att visualisera den manliga bastuklubben – åtminstone som den ser ut online. Social nätverksanalys baserad på bloggdata må vara ett trubbligt verktyg – korrespondensen mellan online- och offline-världen är inte perfekt – men jag har en känsla av separationen mellan våra sociala bloggliv och våra sociala IRL-liv inte är så stor. Bastuklubben gör inte skillnad på online- och offline-världen.

Så, jag och Christopher kommer att samla in Technorati-data och sedan köra lite Pajek-exercis. (Några av er kommer eventuellt kontaktas för datainsamling.) Antagligen kommer det bli någon form av snöbollssampling – analysen av slemmet utgår från oss själva, och sedan utåt i alla riktningar. Nätverken tar ju aldrig slut, de fortsätter ju, blir ett större och större rhizom. Vi får se hur långt analysen kommer sträcka sig. Men, som sagt, för nu gäller bara en sak: Follow the phlegm!!

14 tankar kring ”Follow the phlegm!

  1. Kalle P Inläggsförfattare

    Hej Karin! Ja, det skall bli intressant. Jag hoppas det framgår att jag inte är stolt över att dessa nätverk uppstår. Tror dock att detta kan vara ett bra sätt att följa själva nätverket in action, tillblivelsen av bastuklubben. Förhoppningsvis kan detta leda oss någonstans på vägen, eller åtminstone göra saker och ting lite mer transparenta.

    Skall försöka vara ute på Skype senare!

  2. Kalle P Inläggsförfattare

    Jo, man tycker ju det – Technorati borde ju själv hålla på med sådant. Frågan är även hur vi går till väga rent metodologiskt – vi får snacka om detta någon gång!

  3. Johan

    Jag har snubblat del akademiska papper som gör nätverksanalyser på länkmönster mellan bloggar, kanske värt att kolla hur de har gått tillväga.
    http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6VD1-48Y6SYK-1&_user=646099&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_acct=C000034699&_version=1&_urlVersion=0&_userid=646099&md5=7eb8be9293640d11cd7e98667a934127
    http://www.springerlink.com/content/rm2051728x01278r/

    Vore ju tufft att köra det som en dynamisk analys, så man kan se slemmet växa och klumpa till sig fram över tid. Det får mig att tänka på öppningskapitlet i SBJ:s newageiga ”Emergence”, som använder ”slime molds” som exempel på självorganisering. Mer här. NBT is everywhere!

  4. Kalle P Inläggsförfattare

    Ojojoj, slime mould-spåret är ju fantastiskt!!! Det betyder ju att vi kan köra en Deleuze-grej av det hela – att vi inte skall se gubbslems-begreppet som en metafor, utan att det är samma abstrakta logik som skapar såväl manliga nätverk som slemsvampar. (Det var kanske detta som Joanna Rytel et.al. avsedde från första början?) Stort!!

  5. Kalle P Inläggsförfattare

    … dessutom kan man ju kolla om även Stig Malm var mer Deleuzian än väntat i hans uttalande om kvinnors stim-liknande självorganisering.

    Tror som du, Johan, att bäst är att göra en dynamisk mapping som visar hur slemklumpen bildas över tid.

    Det svåra blir nog att visa att det är samma självorganisering som i slime moulds:
    – att det verkligen är enkla tumregler på lokal nivå som skapar det globala resultatet, och
    – att det inte finns någon övergripande totaliserande diskurs som gör att saker blir som de blir.

    Tror att vi kanske måste vara lite etnografer för detta, hitta små enkla tumregler i våra egna liv som förklarar phlegm-formationen. Känns för övrigt mkt fräscht att jobba med denna blandning av kvali-kvantitativa metoder!

  6. Jenny

    En fråga bara, då just detta gubbslem är av yttersta intresse för, och största irritationskälla hos mig: vad ska ni ha analysen till?

  7. Kalle P Inläggsförfattare

    Jenny,

    jag hoppas att vi kan använda detta projekt i god socialingenjörsanda – det vore ju bra om vi kan finna någon mekanism för slem-in-the-making, och sedan tänka ut bra sätt att inhibera denna mekanism.

    Frågan är dessutom: Om vi nu finner en symmetri mellan bildandet av gubbslem och bildandet av slime mould-kolonier, betyder då detta att vi:
    1. kan föreslå en alternativ förklaring till hur gubbslem uppstår, eller
    2. kan hävda att vi visar på den materiella mekanism med vilken diskurser (heteronormativitet/sexism etc.) blir till slem?

  8. Jenny

    Inhibera mekanismen! För guds skull, inhibera den! Men, vore det inte socialingenjörsandligare att göra ett annat experiment: upphöra med gubbslemmet och se vad som händer?

    Slemmet drar ju självt med sig, det är ju själva poängen. Men om man förflyttar slemmet, sakta leder på en annan väg, till exempel den väg där man bloggar om katter, mode, barnen och trädgården, resorna kanske. Uppstår ett hål då? Eller finns det inget bakom själva slemmet?

    Det som slemmet slemmar omkring med kanske inte är så intressant egentligen, inte så intressant som katter.

  9. Pingback: 99, our 68 » Follow the phlegm: Uppdatering

  10. Pingback: Gubbslemmet visualiserat | Mothugg

  11. Pingback: 99, our 68 » “Male phlegm” it is

Kommentarer inaktiverade.