Lovsång till… ekonomisk antropologi

Mer än bara imperialistarv.

Tittade förbi släppet av nya Paletten häromdagen. Temat för numret är aktivism, vilket föranledde ett visst härmande av härmandet vid Auguststrasse:

At Paletten launch

Dock: Occupy-grejen bör inte förminskas till gimmicks som ”human microphone”-lekar. Det sägs att den som vill förstå rörelsen bör kolla in David Graebers arbete – han skall ju vara central för mobiliseringen i USA. Efter att ha kollat på en hel del youtube-klipp av honom slås jag av en sak: Han är verkligen lika delar antropolog och anarkist. Därför är det också intressant att läsa hans mer akademiska arbete.

Tittar nu i hans Toward an Anthropological Theory of Value från 2001. Den är inte alls dum; en bra intro till ekonomisk antropologi. Exempelvis ger han en intressant antropolog-beskrivning av skillnaden mellan nationalekonomi och antropologi – för ”economics and anthropology were created with almost entirely opposite purposes in mind” (7) Först, nationalekonomi:

Economics is all about prediction. It came into existence and continues to be maintained with all sorts of lavish funding, because people with money want to know what other people with money are likely to do. As a result, it is also a discipline that, more than any other, tends to participate in the world it describes. That is to say, economic science is mainly concerned with the behavior of people who have some familiarity with economics – either ones who have studied it or at the very least are acting within institutions that have been entirely shaped by it. Economics, as a discipline, has almost always played a role in defining the situations it describes.

Michel Callons ”performativitetsprogram” utgår från samma premiss – nationalekonomin är mer performativ än deskriptiv. Antropologin, då? Jo:

Anthropology is from the very beginning very different. It has always been most interested in the action of people who are least influenced by the practical or theoretical world in which the analyst moves and operates. […] When Malinowski was trying to figure out what Trobriand gardeners were trying to accomplish when acting as they did, it almost certainly never occurred to him that whatever that was, reading his book might make them better able to accomplish it.

I slutändan kanske Graeber inte riktigt formulerar en egen teori om värde – det är alltså en ”toward”-bok – men slutkapitlet är intressant av andra skäl.

För det första diskuterar han – precis som Stengers – skillnaden mellan magi och religion, i anslutning till Marx. Vi vet ju att Marx hade mycket att säga om religion, och vi vet att många gillar att använda detta religionsperspektiv i sin ideologikritik. Samtidigt:

Marxist anthropologists have always found it difficult to figure out what to do with magic… what might a Marxist theory of magic be like? (239)

Här är inte rätt plats att utveckla vart detta leder – min tolkning finns i ”David är försenad”. (Här avses dock en annan David.) Dock visar det på varför antropologin ibland är intressant i sitt sätt att ringa in den västerländska modernitetens/vetenskapens tabun.

För det andra diskuterar Graeber mer explicit poängen med antropologi som disciplin. För vissa är denna disciplin ännu hopplöst associerad med postkolonial skam – och mycket riktigt har ju antropologin de senaste femtio åren skaffat sig en identitet som en gegenbild till den ”tidiga” antropologin. Graeber vill dock framhäva en ytterligare historieskrivning kring disciplinen – att den växte fram i en tid då man faktiskt trodde att andra världar kunde skapas, även ”här hemma”.

This is a point that often tends to be overlooked by those who see anthropology as basically a product of imperialism. The emergence of what we call ”social science” […] came about in an intellectual milieu that was not only marked by imperialism on a world scale but also obsessed with the possibility of revolution, its own sudden and dramatic transformation into something different. (252)

Graeber fortsätter:

It is easy to forget how much the specter of revolution hung over European society of that time: even stodgy Victorians like Edward Tylor or Sir James Frazer were keenly aware of the possibility that their own society might be suddenly be [sic.] transformed into something profoundly different. […] Rather than a perverse contemplation of some utterly alien and distant Other, then, early anthropology was inspired at least in part by the suspicion that someday one might wake up to discover that one had become Other oneself. (253)

Det finns alltså ”a loose connection between ethnographic curiosity and a sense of political possibility”. Graeber talar främst om uppbyggeliga politiska möjligheter. Samtidigt kan alternativa ekonomiska arrangemangen, tänker jag, dra åt mindre entydigt goda håll. Jag tänker här på mitt eget arbete om det kinesiska undret i en liten hamnstad på Sri Lankas sydostkust. För visst kan det kinesiska undret uppstå även här hemma i Göteborg?

Hur som helst: Så sjunga vi antropologins lov.

6 tankar kring ”Lovsång till… ekonomisk antropologi

  1. Stefan Molnar

    Kul att du blir mer och mer inne på antropologi, tycker jag som har läst tre terminer och skrivit uppsats i ämnet. Detta med tanke på hur lite ämnet syns i Sverige. Känns som att Graeber är helt rätt ute. Det där med den postkoloniala skammen är ju så väldigt tydlig inte minst bland antropologerna själva, men en annan intressant observation är att när jag genom åren har nämns ordet antropologi för personer som inte är insatta i ämnet, så är den vanligaste responsen att hänga upp sig på och diskvalificera ämnet på basis av tankar om (post)-kolonialism. Tråkigt tycker jag, med tanke på att hur mkt ämnet har att komma med just när det gäller att gestala alternativa verkligheter. Och bland alla ämnet jag har läst har jag inte stött på något som är mer ”subversivt”, det är i en helt egen liga skulle jag säga. Och ja, ekonomisk antropologi är mkt itnressant!

  2. Kalle P Inläggsförfattare

    Hej Stefan – sorry för sent svar – det har varit en del arbete kring inomhus-EM och så…

    Jo, jag har följt diskussionen om ekonomisk antropologi mer eller mindre sedan doktorandtiden på LSE. Där var ekonomisk sociologi ett viktigt ämne, och just antropologi-relaterade ansatser var centrala. ”Rena” antropologer – dels Marilyn Strathern, men även mer ekonomiskt orienterade personer som Danny Miller och James Carrier – var sådant man borde känna till. Sedan är ju hela Latour/Callon-grejen även ett antropologiskt projekt – notera att Latour kallar Tardes ekonomiska tänk en slags ekonomisk antropologi. Så – min avhandling är en etnografi, men har återkopplat till A på senare år; dels via Lankaprojektet (2009-2011), dels de nya projekt här hemma som jag påbörjade förra året.

    Om den politiska aspekten: Jag känner att det ekonom-antropologiska greppet känns ”fräscht” 🙂 på lite olika sätt… det finns en möjlighet att använda det för att säga lite oväntade saker om ekonomi och samhälle. Traditionellt ”kritiska” perspektiv är relativt spridda, och ofta inbakade i de ekonomiska konstellationerna. I Graebers fall är ju EA ett bra sätt att peka på alternativa arrangemang, men EA här hemma (genom att ställa ”dumma” och naiva frågor, som Latour/Woolgar i Laboratory Life) kan även leda till intressanta slutsatser.

    Skall kolla Hannerz!

  3. Kalle P Inläggsförfattare

    Dessutom: Jag tycker det verkar som att avståndet mellan antropologi och sociologi är större här hemma – vad tror du?

  4. Pingback: 99, our 68 » En motor, inte en kamera

  5. Stefan Molnar

    Hej!

    Hmm, ja, avståndet här hemma (vilket jag här väljer att tolka som göteborg 😉 ) är större än jag upplever det vara t.ex. i england… och i lunds och stockholms forskarvärld. Där verkar ämnerna verkar flyta samman mer.. i linje med det man kan läsa av från din kommentar; alltså att det är svårt att tala om en ”ren” antropologi (idag mer än någonsin).

    Det är väl två utvecklingstendenser som möts här; sociologin har återupptäckt etnografin under de senaste 5 åren och antropologin har mer börjat rikta sina blicker mot urbana miljöer samt mot europa/den anglosaxiska delen av världen.

    Keep up the good etnografierandet!

Kommentarer inaktiverade.